Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från bok- och biblioteksvärlden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
168
FRÅN BOK- OCH BIBLIOTEKSVÄRLDEN
docent Sven Tunberg. Det nyutkomna häftet
har i så måtto redigerats efter nya principer, att
samtliga påfvebref uteslutits. De ha nämligen
förbehållits för den publikation »Acta Pontificum
Sue-cica», för hvilken sedan längre tid vidlyftiga
förarbeten pågått under ledning af dess redaktör
arkivarien L. M. Bååth.
Af Svenska Riksdagsakter, andra serien under
redaktion af förste arkivarien Th. Gestrin, utkom
i december tredje delens första afdelning
innehållande riksdagens och sekreta utskottets skrifvelser
till K. M:t under riksdagen 1731 och under riksdagen
1734 t. o. m. 20 november.
Som en frukt af den stora utredningen af
fögderiförvaltningen föreligger sedan december första delen
af förste arkivarien J. A. Almquists banbrytande
arbete Den civila lokalförvaltningen i Sverige 1523—
1630, utgörande första delen af II: 6 af Meddelanden
från svenska riksarkivet jämte tillhörande tabeller
såsom tredje delens första häfte. Almquists arbete
innehåller efter en inledning, där en intressant
redogörelse lämnas för landskapshandlingarna i
kammararkivet, deras nuvarande ordning och tillstånd,
deras ursprungliga ordning och proveniens, en
framställning af lokalförvaltningen i allmänhet och en
speciell redogörelse för Uppland, Södermanland
jämte Närke samt Östergötland. Kapitlet om
furstendömen och lifgeding jämte förläningsväsendet
lämnar en förträfflig skildring af de olika slagen af de
större förläningarna, deras omfattning och de
växlingar, de undergingo. Af ännu större intresse är
afdelningen Arf och eget, som skildrar tillkomsten af
Vasahusets stora godskomplex, de afsikter med den
väldiga anhopningen af gods, som Gustaf Vasa hyste
och den politik beträffande arfgodsen, som hans
efterföljare drefvo, och huru de slutligen 1696
öfverfördes till kronogods. Den speciella redogörelsen
för fögderierna utgår från den årliga räntan af
skattehemmanen som grund. Fögderierna hafva
bestämts efter härad och socknar, där denna skatt
uppbars af samma fogde. I samband med
häradsfogdarna hafva fogdarna på gårdslänen behandlats,
under det att landbohemmanen såväl arf och egna
som kyrkogods behandlats landskapsvis. Uppgifter
om fögderiernas alla förändringar lämnas. Längder
meddelas på samtliga fogdar. Förträffliga tabeller
underlätta öfversikten af fögderierna och deras
förändring. Genom sinnrik typografisk anordning har
på dem äfven kunnat angifvas i hvad mån
räkenskaper saknas’ för ett fögderi, äfvensom uppgifter
lämnats om förläningarna.
Arkivarien Sondéns uppsats i Meddelandena
lämnar en redogörelse för Stegeborgssamlingens pro-
veniens. Denna omfattar pfalzgrefven Johan Casimirs
Carl Gustafs och Adolf Johans arkiv. På grundval af
äldre förteckningar, såsom 1653 års öfver Johan
Casimirs papper, skildras de clika samlingarna och deras
öden,innan de kommo till riksarkivet. Johan Casimirs
och Adolf Johans papper öfverlämnades tack vare
initiativ af Elias Palmskiöld. Carl Gustafs
handlingar åter torde, som Sondén framhåller, ha kommit
till riksarkivet 1721 från Gripsholm, där de förvarats
sedan Carl Gustafs residenstid å slottet. Rörande
Zweibruckensamlingen och dess förhållande till
Stegeborgssamlingen göres ej någon närmare
utredning. Sondéns förteckning öfver Johan Casimirs arkiv
är uppställd på samma sätt som hans 1907 publicerade
bekanta Rikskansleren Axel Oxenstiernas
brefväxling. Förteckningen, hufvudsakligen på inkomna
bref, omfattar 54 sidor. Bland brefskrifvarna
förekomma, utom en mängd tyska furstar, t. ex. Gustaf
Adolf, Carl Gustaf, Axel Oxenstierna, Adler Salvius.
Den af Boethius förtecknade
pergamentsbref-samlingen i samma arkiv inrymmer
äktenskapskontrakt, morgongåfvobref, testamenten, donations- och
köpebref.
Professor The Svedbergs och amanuensen
Ivar Nordlunds uppsats »Om synliggörande av
utplånad skrift» redogör för fortsatta försök med
andra metoder än de, hvarför redogjordes i föregående
häfte. Ett antal fotografier åskådliggöra de förträffliga
resultat, som vunnits. Erik Naumann.
Krigsarkivet.
Krigsarkivarien D. T. J. Petrelli, som den 2 april
detta år fyllde 65 år, har i och med sitt inträde i
pensionsåldern afgått från sin befattning. År 1884
blef dåvarande löjtnanten Petrelli amanuens vid
Generalstabens krigshistoriska afdelning,
förordnades 1890 till t. f. krigsarkivarie och utnämndes, efter
att 1894 ha blifvit kapten i armén, år 1898 till
ordinarie innehafvare af krigsarkivariebefattningen.
Det nuvarande, till Generalstaben hörande
Krigsarkivet blef först på 1870-talet organiseradt, hvarvid
en mängd, merendels vanvårdade arkivalier
sammanfördes, som tidigare varit på ett mycket
otillfredsställande sätt förvarade i olika lokaler. Efter hand
hafva dit vidare öfverförts arkivalier och äldre
handlingar från regementenas arkiv, från
Kammararkivet och Riksarkivet m. fi. I ordnandet af detta
vidlyftiga material till vår krigshistoria samt
kompletterandet af de olika serierna har krigsarkivarien
Petrelli under sin långa tjänstetid nedlagt ett
synnerligen hängifvet och högt skattadt arbete, —
för-svåradt af de ogynnsamma lokala förhållanden, un-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
