Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÅRT STÖRSTA ENSKILDA MEDELTIDSBIBLIOTEK OCH DESS ÄGARE 235
beställningen i Skara, som förklarades ha blifvit ledig »per obitum quondam
Beronis de Ludosia, ultimi possessoris».
Identiteten mellan domprosten och utvalde biskopen i Skara Bero
Magni de Ludosia och den svenske universitetsläraren i Wien Bero de
Ludosia är häraf uppenbar. Frånsedt blotta namnlikheten har redan den
omständigheten afgörande beviskraft, att mäster Bero i bullan af år 1449 kallas
»in universitate Viennensi collegiatus». Detta har naturligtvis icke, såsom
K. H. Karlsson menar, afseende på Vienne i Frankrike — något universitet
i Vienne har aldrig existerat — utan innebär, att Bero, såsom man a priori
kunde vänta i fråga om en man, som så länge varit knuten vid
Wienuniversitetet, var en af de tolf medlemmarna i det för universitetslärarna
afsedda hertigliga kollegiet vid sistnämnda högskola.1 För identiteten talar
också, att uppgifterna om dödsåret fullkomligt stämma öfverens: enligt
Va-tikanuppgifterna dog domprosten Bero Magni år 1465, och en wiensk källa
(necrologium canonicorum Wiennensium) anför samma dödsår för den svenske
mäster Bero. Härtill kan läggas, att enligt Vatikanhandungarna Bero Magni
var frånvarande från sitt stift och inte kunde förmås att bege sig dit, hvilket
ju passar utmärkt in på den i Wien verkande Bero de Ludosia.
Sammanställes detta resultat med uppgifterna hos Messenius, så visar
det sig, att denne i hufvudsak varit riktigt underrättad. Den utvalde
Skarabiskopen Bero hade verkligen på kejsar Fredrik IILs tid vetenskaplig
anställning i Wien, om också icke påståendet, att han tjänstgjorde som
kejsarens matematicus, äger annan grund än att hans lärareverksamhet vid Wiens
universitet äfven omfattade matematiken.
Det faller nu lätt i ögonen, att innehafvaren af det 1475 förtecknade
biblioteket i Skara icke gärna kan vara någon annan än Bero Magni de
Ludosia. Någon annan mäster Bero är icke känd bland de dåtida
Skaraklerkerna, och för öfrigt tala ju, såsom ofvan påpekats, de förbindelser med
Wien, hvilka kunna spåras i ett par af samlingens nummer, sitt tydliga
språk till Bero de Ludosias förmån. Och antaget att denne varit det stora
bibliotekets ägare, är det ju alls icke märkvärdigt, att samlingen är så
välförsedd på olika områden: teologi, kyrkorätt, filosofi, matematik och
naturvetenskap. Inom alla dessa gebit var Bero hemmastadd, dels i följd af en
lifslång lärareverksamhet vid ett af Europas förnämsta universitet, dels —
och detta gäller teologien och den kanoniska rätten — genom speciella studier
bedrifna vid sidan af hans ämbetsgärning. Påpekas bör också, att åtskilliga
1 Jfr Aschbach, a. a., I, s. 43 f.
Nord. tidskr. för bok- och biblioteksväsen 1918. l3329 \£
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
