Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER 271
undervisningens och i kyrkans historia, men äfven Petrus Rudbeckius,
som en tid verkade som professor vid universitetet i Upsala och därefter
blef kyrkoherde i Umeå, senare lektor vid Västerås gymnasium och slutligen
kyrkoherde i Köping, har rest sig en minnesvård i vår odlingshistoria. År
1624 utgaf han diktsamlingar benämnda »Insignis Pueritia» och »Insignis
adoloscentia», tjänande ett didaktiskt syfte efter tidens fordran, men
anmärkningsvärda med hänsyn till att alstren af världslig diktkonst vid denna
tid äro så fåtaliga i vårt land. Viktigast är emellertid den af honom utgifna
»Enchiridion eller then swenska Psalmboken». Redan 1526 torde Olaus
Petri hafva utgifvit vår första svenska psalmbok, och därefter utkom under
1500-talet och 1600-talets första årtionden nya och utvidgade upplagor, de
flesta tryckta i Stockholm, men äfven i Upsala och Lübeck. År 1620 torde
den första upplagan af Petrus Rudbeckius’ Enchiridion hafva utkommit, —
intet exemplar af denna upplaga är dock bevaradt. Under de följande åren
utkommo emellertid en följd af nya upplagor af denna bok, som i flera
afseenden, icke minst genom nya hymnologiska bidrag, skiljer sig från de
tidigare psalmbokseditionerna. För större delen af det svenska folket utgjorde
Petrus Rudbeckius’ Enchiridion, som äfven innehöll en för det uppväxande
släktet så betydelsefull skrift som Luthers lilla katekes, den bok, ur hvilken
den andliga näringen hämtades. Den bibliografiska undersökningen af dessa
numera så sällsynta gamla Rudbeckska psalmböcker för uppvisandet af deras
olika utgifningsår och inbördes samband är särdeles mödosam.
Johannes Rudbeckius d. ä. har karaktäriserats som »en
kämpage-stalt från Sveriges storhetstid». Efterdyningarna af 1500-talets religiösa
strider i Sverige gingo ännu in på 1600-talet höga. Katolicismen hade ännu
sina hängifna, om än mera i det fördolda verkande försvarare, jesuiterna
förstodo att locka till sig ämnessvenner genom en utmärkt skolundervisning
och särskildt hade jesuitseminariet i Braunsberg i detta afseende vunnit
berömmelse. När Johannes Rudbeckius efter afslutade studier i Tyskland år
1609 till!rädde professuren i hebräiska i Upsala, började han omedelbart en
energisk verksamhet för den högre skolundervisningens höjande i syfte icke
blott att få densamma lagd på en bredare humanistisk bas utan äfven för
att göra den mäktig att uthärda jämförelse med jesuiternas. Han grundade
i Upsala ett privatkollegium vid sidan af universitetet, där undervisning
lämnades i de olika filosofiska disciplinerna, och för verksamheten därstädes
åren 1610—1613 lämnade han redogörelser i »Acta hoc est lectiones», som
utkommo tre gånger. I utarbetandet af 1610—1611 års skolordning
»Lectiones et lectionum ordo pro scholis», som utkom 1613, medverkade han
äfven. Genom sitt öppet visade hat till katolicismen och jesuiterna, som
bl. a. fått ett kraftigt uttryck i talen »De servitute pontificia» och »Causa
primaria bellorum», åstadkom Johannes Rudbeckius emellertid häftiga
konflikter vid universitetet, hvilket föranledde, att han såsom Gustaf Adolfs
hofpredikant kom att medfölja på dennes ryska fälttåg 1614 och 1615. Ett
antal af honom därunder hållna krigspredikningar blefvo sedermera tryckta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
