Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
272 RECENSIONER
Afsikten med en under den ryska vistelsen af honom och J. Palma författad
skrift »Om war christeliga troo» — som dock ej utkom af trycket förrän
1640 — var att upplysa det ryska prästerskapet om den protestantiska
lärans företräden framför den grekisk-ortodoxa, hvarför denna skrift skulle
öfversättas till ryska. Så torde emellertid ej ha skett. Men det kan erinras
därom, att den katekes som 1628 trycktes i Stockholm på ryska med ryska
typer helt säkert hade till syfte att verka för den lutherska lärans
utbredande bland ortodoxa präster och bland befolkningen i de nyligen eröfrade
landsdelarna. Huruvida Johannes Rudbeckius, eller brodern Petrus
Rudbeckius, haft med denna katekes att skaffa, är ännu outredt.
Johannes Rudbeckius’ namn är vidare knutet vid utgifvandet af Gustaf
Adolfs bibel, som utkom 1618 från Olof Olofssons tryckeri i Stockholm.
Behofvet af en ny bibeledition hade gjort sig alltmer gällande, icke minst
af det skäl att tillgången på exemplar af vår första svenska bibel, Gustaf
Vasas bibel af 1541, var knapp. En textrevision var begärd och en
bibelkommission nedsattes, hvars främste ledamot var Johannes Rudbeckius. Stora
förändringar gjordes väl ej, men såsom alster af den svenska
boktryckarekonsten intager Gustaf Adolfs bibel ett framträdande rum, så mycket mera
anmärknings värdt som denna konst vid ifrågavarande tidsskede eljest står på
en skäligen låg ståndpunkt i vårt land.
Ar 1619 blef Johannes Rudbeckius biskop i Västerås och i denna
egenskap verkade han till sin död 1646. Att här ingå på de olika sidorna af
hans kraftfulla verksamhet ligger utanför ramen för denna uppsats ; det kan
blott erinras därom, att denna verksamhet riktade sig på folkbildningens,
den högre skolbildningens och den prästerliga bildningens höjande inom
stiftet samt på den kyrkliga maktens konsolidering. Berömda äro hans
predikningar, liksom de förut nämnda krigspredikningarna ofta tryckta först flera
år sedan de blifvit hållna. Bland dem må nämnas: »Sorgh: och
klaghe-predikan öffuer Gustaf f Adolphs dödelighe affgång», som han höll i Västerås
domkyrka året efter konungens död, samt »Jordeferdz eller vtförelse
predikan öffuer Gustaf f Adolphs, then stores lijk» vid konungens graf sättning i
Stockholm 1634. Stiftsstadens trivialskola utvidgade han till ett gymnasium,
som blef det första i vårt land, och själf författade han läroböcker för
detsammas behof. Ett boktryckeri anlade han äfven i Västerås, hvarest bl. a.
hans talrika egna skrifter trycktes.
Framstående män i universitetets och i kyrkans tjänst voro Johannes
Rudbeckius’ söner Nikolaus Rudbeckius, Johannes Rudbeckius d. y. och Petrus
Rudbeckius d. y., och ett icke ringa antal af dem författade skrifter har
lämnat tryckpressen. Ingen af dessa medlemmar af släkten Rudbeck har
dock vunnit en berömmelse jämförlig med den som kom brodern, Olof
Rudbeck d. ä., till del. Född 1630 blef han vid 28 års ålder professor vid
Upsala universitet, men redan långt tidigare hade han genom sina
framgångsrika forskningar inom anatomien tilldragit sig uppmärksamheten och vid sig
fäst de största förhoppningar. Huruvida dessa förhoppningar gått i upp-
L_
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
