Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÅN BOK- OCH BIBLIOTEKSVÄRLDEN
299
1918. 179 s. 8°), som skall göras till föremål för
en utförlig recension i nästa häfte af denna
tidskrift.
Helsingfors stads bibliotek.
Af bibliotekets årsberättelse 1917 framgår, att
detsammas verksamhet i det hela fortgått som vanligt
trots de oroliga tiderna, i det att både
centralbiblioteket och de tre filialbiblioteken uppvisa ungefär
samma frekvens som föregående år. Frågan om
uppförande af en ny byggnad för centralbiblioteket,
för hvilkens utredande en kommitté tillsatts redan i
början af år 1916, har varit föremål för en liflig
diskussion äfven i pressen, men blef ej löst under år 1917.
Det rådde olika meningar om platsen för den nya
byggnaden, och tre olika sådana ha varit på förslag.
Finlands Landtdags bibliotek.
Katalog 1911—1916 har nyligen utkommit (utg.
af A. H Bergholm). Denna katalog utgör
supplement till den år 1911 utgifna Katalog öfver Finlands
Landtdags bibliotek 1912 af samme utg. Under de
sex år, som supplementet omfattar, synes bibliotekets
bokbestånd hafva tredubblats. Den nya katalogen
är uppställd efter ett från den förras afvikande
system, »mera i öfverensstämmelse med fordringarna
för ett statsvetenskapligt—socialt specialbibliotek
och den moderna sociala forskningens specialbehof»,
såsom förklaras i företalet. Utg. hoppas, att den
stora olägenheten af tvenne kataloger med olika
uppställning skall kunna undvikas genom utgifvande
af ett omtryck af den föregående i enlighet med
supplementets uppställning.
De nya förvärfven utgöras naturligtvis mest af
modern finsk, svensk och utländsk
förvaltningslitteratur och social litteratur, men biblioteket har
äfven varit i tillfälle att komplettera flera luckor i de
äldre samlingarna. Bl. a. upptager supplementet en
del svenskt riksdagstryck från 1700-talet och norskt
stortingstryck från 1871 fram till vår tid.
Biblioteket har äfven förvärfvat några före år 1700 tryckta
svenska böcker, såsom Then svenska
kyrkeordningen, tr. 1571, och en upplaga af 1686 års Kyrkio-Lag,
tryckt 1697. A. H.
Åbo.
Projekt till nytt bibliotek i Åbo.
Upprättandet af en svensk akademi i Åbo har,
såsom man kan vänta, gjort frågan om ett
universitetsbibliotek därstädes aktuell, och i en uppsats i
maj-häftet af Nya Argus framlägger Emerik 01-
soni några synpunkter i denna fråga.
Ensamman-slagning med det redan existerande stadsbiblioteket
anses ej kunna medföra vederbörligt tillgodoseende
af vetenskapens kraf. Däremot anser förf., att ett
eventuellt universitetsbibliotek bör vara gemensamt
för det svenska universitetet och det finska, som
enligt hans mening kommer att uppstå i en snar
framtid i Åbo, och han uttalar den kanske alltför
sangviniska förhoppningen, att instruktionen för
detta gemensamma bibliotek skulle kunna affattas
så, att »båda universitetens förvaltning kommer att
ha sin tillbörliga bestämmanderätt för bibliotekets
skötsel». — Förf. ordar vidare för upprättande af
ett finskt nationalbibliotek i Åbo, motsvarande den
inhemska afdelningen af Helsingfors
universitetsbibliotek, och vill förbinda detsamma med det
projekterade »Akademiernas i Åbo bibliotek» —
såsom en särskild afdelning, hvilkens bokbestånd
skulle anskaffas hufvudsakligen genom utsträckning
af tryckeriernas leveransplikt.
En viktig förutsättning för önskemålens
förverkligande är naturligtvis den ekonomiska frågans
ordnande, och förf. vädjar till den enskilda
offervilligheten, en vädjan, som i betraktande af det intresse,
med hvilket den nyskapade akademien trots tidens
svårigheter omhuldats, icke torde komma att
förklinga ohörd.
Något detaljeradt förslag till det projekterade
bibliotekets organisation lämnas ej i den nämnda
artikeln, men det är tydligt, att åtskilliga svårigheter
måste uppstå vid en sammanslagning af två af de
båda akademiernas styrelser ledda institutioner med
sinsemellan delvis stridiga intressen, och den
nationella afdelningen, som med hänsyn till den
oundgängliga leveransplikten måste stå mera omedelbart
under statens kontroll. Det skulle otvifvelaktigt vara
lyckligast för planens realiserande och bibliotekets
framtida utveckling, om detsamma gjordes till en fullt
själfständig statsinstitution och att den från enskildt
håll lämnade ekonomiska hjälpen ej finge medföra
någon rättighet till enskild inblandning i
organisation och förvaltning. A. H.
Årskatalog för finska bokhandeln 1917 har
under sommaren utkommit. Vid en flyktig
jämförelse med katalogerna för 1915 och 1916 visar det
sig, att den långvariga typografstrejken icke
föranledt någon afsevärd nedgång i antalet tryckta
finskspråkiga skrifter. Däremot synes produktionen af
»svenskspråkig litteratur och skrifter på främmande
språk» minskad med ungefär en tredjedel.
Minskningen är särskildt i ögonen fallande under
rubrikerna »Filosofi Undervisning Moral», *Naturveten-
Nord. tidskr. för bok- och biblioteksväsen 1918.
20
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
