Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44 ERNST E. AREEN
sistorium i denna tvist tämligen öppet tog parti för sin
»byggnadsintendent», afsade sig Sundvall i en amper skrifvelse af 22 febr. 1821 hvarje
vidare befattning med byggnaden. Visserligen lyckades man ersätta honom
med dekorationsmålaren, tit.-professorn C. J. Hjelm, hvilken redan samma
år uppgjorde nya ritningar — i hufvudsak anslutande sig till Sundvalls,
åtminstone hvad fasaden beträffar — men de täta förändringarna i
byggnadsplanen hade en i dubbel måtto menlig inverkan på hela företaget
genom att högst väsentligt fördröja och fördyra detsamma.
Det af Nordencreutz 1817 uppgjorda kostnadsförslaget, som slutade
på 112,000 rdr. b:co, visade sig snart nog vara alltför optimistiskt
kal-kyleradt, ty 1822 hade byggnaden kostat c:a 105,000 rdr. b:co. Akademiens
byggnadsfond var konsumerad till sista skillingen, och arbetet måste på
grund af penningbrist tillsvidare afbrytas, innan huset ens blifvit
half-färdigt.
Ett amorteringslån på 50,000 rdr. b:co, som 1823 års riksdag beviljade
akademien, samt en gåfva på 30,000 rdr. b:co ur konungens privata
handkassa tre år senare satte visserligen konsistorium i stånd att före
1820-talets utgång bringa huset under tak, men för den dyrbara inredningen var
universitetet uteslutande hän visadt till sina egna, numera mycket
begränsade tillgångar. Arbetet fortskred med snigelgång, och dessutom måste
inredningen i biblioteksvåningarna betydligt förenklas samt den stora
solennitetssalens rika, dekorativa utstyrsel, som skulle bildat en värdig ram till
de akademiska festerna, helt och hållet slopas.
Som af ofvan anförda skäl en utvidgning af bibliotekets lokaler inom
Gustavianum ej var tänkbar, nödgades man fr. o. m. 1817 i afvaktan på
den nya byggnadens fullbordan hyra några rum i det strax intill
Gustavianum belägna s. k. Aurivilliska huset, och där uppställa de böcker, som
omöjligen kunde beredas plats i Gustavianum.
År 1841 får man anse arbetet på Carolina Rediviva, som den nya
byggnaden kallades till minne af akademiens »stamhus», definitivt afslutadt,
ehuru, som nämnt, innerdekoreringen icke fullföljts i enlighet med den
fastställda planen. Långt förut hade dock vissa delar af byggnaden tagits
i anspråk för bibliotekets räkning, i syfte att afhjälpa de odrägliga
förhållanden, trångboddheten på Gustavianum framkallat. Redan 1828 inreddes
ett af hörnrummen för att mottaga den Rosenhaneska samlingen, och två år
senare flyttades de i Aurivilliska huset tillfälligtvis förvarade böckerna till
entresolvåningen i Carolina Rediviva. Bibliotekets manuskripter
transporterades dit 1834, och i augusti 1841 öfverfördes slutligen boksamlingens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
