Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER 119
en och samma kyrkoprovins, såsom man finner vid en jämförelse mellan de
kalendarier, som ingå i våra egna breviarier (resp. missaler) för medeltidens
sju svenska stift. Som bekant voro dessa Upsala, Linköpings, Strängnäs,
Skara, Växjö, Västerås och Åbo. För alla utom Växjö finnas officiella
kalendarier tryckta i slutet af 1400- eller början af 1500-talet. I dessa
kalendarier är det naturligen företrädesvis de inhemska helgonen som äro
utslagsgifvande. Hvart landskap hade sin skyddspatron (stundom, såsom
t. ex. Södermanland två: Eskil och Botvid), de särskilda helgonen åtnjöto
på olika orter högre eller lägre grad af dyrkan (från »festum solenne» eller
»totum duplex» till den ringaste formen: »memoria»). Allt detta återspeglar
sig i kalendarierna och blir till god hjälp vid lokaliseringsarbetet, i det man
sättes i stånd att mer än blott tillnärmelsevis begränsa området för en
handskrifts tillkomst eller användning. Det är emellertid att beklaga att
vi ännu ej blifvit lyckliggjorda med ett normalkalendarium för Sveriges
medeltid, som kunde göra tjänst vid lokaliseringsuppgifter af nu nämnd art.1
Förf. behandlar till sist i sin inledning lokalisering på språkliga
grunder, som för honom spelar en magistral roll. För att få en fast punkt för
denna lokalisering har man att välja mellan två metoder. Antingen
underkastar man sitt föremål jämförelse med andra kända minnesmärken från
medeltidslitteraturens område, eller jämför man det, hvad ordformer,
ljudförhållanden o. s. v. beträffar, med förhållandena i nutida dialekter
(»Hesselmans metod»). Hur detta arbete i detalj utföres af förf. — skarpsinnigt och
öfvertygande — hör under språkvetenskaplig kritik och ligger ej inom denna
tidskrifts intresseområde. Det må blott här nämnas, att förf. vid
lokaliseringen af det 30-tal handskrifter han utvalt uppställt följande 5 grupper.
1) Finland (med 3 handskrifter); 2) Norra Mälarbäckenet (6 hdskr.); 3)
Stockholm (3 hdskr.); 4) Södermanland (6 hdskr.); 6) Östergötland och
Småland (13 hdskr.), hvarefter han i detalj utför sin rannsakning och kommer
till nya, delvis öfverraskande resultat, hvilka borde mana till efterföljd i
metodiskt bearbetande af det utomordentligt rika materialet.
Professor Beckman har med dessa »Studier» gifvit oss ett
grundläggande uppslag till en betydelsefull forskningsväg och är själf en förträfflig
ledsven på den törniga stigen, som han beträder med godt humör och
frejdigt mod. Man kan ju — om man vill — invända att hans arbete ej är
uttömmande, att materialet är i viss mån godtyckligt valdt o. s. v.
Uttömmande blir ett sådant arbete aldrig förr än det oerhördt vidlyftiga
materialet — många hundra, ja tusental af segslitna laghandskrifter2 — hunnit
genomforskas. Hvar finnes väl i våra dagar den forskare som är villig att
offra en väsentlig del af sin mannaålder för att vinna de — låt vara
lockande — resultat, som vinka såsom lön. Det behöfdes tio af Nat. Beckmans
typ för att göra halfva arbetet! jg Qeefe
1 Denna brist numera af hjälpt, se ofvan s. 112.
2 Schlyter uppräknar ensamt för MELL. och StL. af hvardera c:a 100 och för
KrLL. c:a 160 handskrifter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
