Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
120 RECENSIONER
Arkiv för svensk konst- och kulturhistoria. Vol. 3. David Klöker
Ehrenstrahl: Kurtzer Unterricht, Observationes und Regulen von der Mahlerey.
Utg. af GUNNAR MascOLL SILFVERSTOLPE. Stockh.: Bröderna
Lagerströms förlag, 1918. 4°.
I den tyska öfversättning af Roger de Piles Vie des peintres, som
utkom i Hamburg 1710, har Ehrenstrahl ägnats en förmodligen af öfversättaren
författad ganska utförlig framställning, hvilken utmynnar i följande slutomdöme:
Ȇbrigens hat er nicht allein den Ruhm dass seines gleichen in denen
Nordländern in der Mahler-Kunst nie gewesen sondern dass er auch der grösste
Mahler zu seiner Zeit von Europa mit Recht kan genennet werden.»
Eftervärlden har icke kunnat undgå att jämka en smula på detta omdöme; men
Ehrenstrahl kan trösta sig med att han i detta hänseende fått dela öde med
det stora flertalet af sina samtida. Dock kan han gifvetvis göra anspråk på
att räknas bland de mera framstående af barockens konstnärer, om detta
också i högre grad grundar sig på hans porträtt och hans förträffliga smärre
arbeten än på hans af samtiden beundrade stora allegoriska
monumentalkompositioner. Vid sidan af sin konstnärliga produktion utöfvade han
emellertid som bekant äfven en omfattande lärarverksamhet, genom hvilken han
kom att få ett vidtgående och betydelsefullt inflytande på den yngre
konstnärsgenerationens utveckling. En sammanfattning af de läror, som han vid
undervisningstimmarna i sin stora atelier vid Svartmangatan inplantade i sina
unga elever, har han gifvit i sin traktat om målarkonsten, Kurtzer
Unterricht, Observationes und Regulen von der Mahlerey, hvilken nu efter tvenne
handskrifter, den ena i Upsala universitetsbibliotek, den andra i
Ehrensvärdska biblioteket på Tosterup, utgifvits af Gunnar M. Silfverstolpe såsom
volym tre i den ståtliga seriepublikationen Arkiv för svensk konst- och
kulturhistoria.
Helt naturligt är att Ehrenstrahl ej gjorde anspråk på att betraktas
som någon originell eller nyskapande kraft på det konstteoretiska området.
Med sin traktat afsåg han endast att gifva yngre och mindre erfarna
konstnärer en handledning i målarkonsten med afseende fästadt främst vid dess
formella och stilistiska detaljer. Hufvudparten af hvad han meddelar har
han därför upptagit från samtida eller äldre erkända auktoriteter, Joachim
Sandrart, Karel van Mander m. fi. Anmärkningsvärdt är, att äfven
Lionardos Trattato della pittura varit en af hans mest använda källor. Som
helhet sedt är hans arbete, som utgifvaren träffande yttrar, »en ateliercodex
af vanlig typ i eklekticismens stora tidehvarf». Men just därigenom erbjuder
det ett betydande intresse ur rent konsthistorisk synpunkt, i det att det mest
centrala i barockens hela konstuppfattning där framträder med sällsynt
klarhet och pregnans. För den som vill intränga i barockperiodens konst,
hvilken för öfrigt med sitt starka inslag af litterära element icke alltid är så
lätt att förstå, utgör Ehrenstrahls arbete alltjämnt en förträfflig handledning.
Utgifvaren har nedlagt mycken omsorg på att åstadkomma en korrekt
och tillförlitlig text af de handskrifter, som förelegat honom. Hans hufvud-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
