Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
____________TILL DEN SVENSKA SLAVISTIKENS ÄLDSTA HISTORIA 189
lika litet som långt senare framkomna planer att utgifva en ny och
förbättrad edition af katekesen på ryska.1
Redan tidigt på 1500-talet gjorde sig behofvet gällande att hafva till hands
utbildade rysskunniga tolkar, och man fyllde det på det praktiska sättet att
på statens bekostnad skicka ut till Ryssland unga män för att på ort och
ställe lära sig språket. Dessa synas sedermera hafva tagits i anspråk i
konungens kansli och fått någon slags officiell anställning därinom. Så
nämnes redan 1574 en »rysstolk» vid namn Per Joensson (Sabel), och tio år
senare befinnes en Engelbrekt Nilsson innehafva samma titel.2 Denne
deltog för öfrigt som tolk i biskop Paul Juustens beskickning 1569—72 till
tsar Ivan IV Vasiljevitj.3 Från början af 1600-talet omtalas flera rysstolkar.
Vid samma tid synes en något förnämligare ställning hafva uppkommit, ty
samtidigt med tolkarna omtala handlingarna också ryska translatorer. Den
förste af detta slag är måhända den redan nämnde Hans Flörich, som 1619
innehade en dylik anställning.4 Tolkarna och translatorerna hade till
närmaste uppgift att biträda med inom kansliet förefallande göromål, men
åtminstone de förra torde säkerligen också hafva anlitats för enskilda
affärsuppdrag med de ryska köpmän som besökte Stockholm.
Af Karl IX erhöll den ofvannämnde Bengt Mattsson jämte trenne andra
unga män offentligt understöd för att lära sig ryska språket, men den källa,
ur hvilken denna uppgift hämtats,5 meddelar icke, huruvida han också fått
tillfälle att besöka Ryssland. Att så varit fallet, är dock högst sannolikt.
Han inträdde därefter i kansliet, aflade i oktober 1613 ed som »kantzelei
person och rysstolk» och var 1619 referendarie.6 Sex år senare kallar han
sig i en egenhändig skrifvelse rysstolk7 och nämnes i den egenskapen några
1 Collijn, a. u. i Kyrkohist. årskr., Årg, 12 (1911), s. 129-131.
2 Palmsk. 70 (= Handlingar rör. kanslikollegium. T. 2). Ups. Univ.-bibl.
3 Arne, a. a., s. 174.
4 Palmsk. 70.
5 Palmsk. 70.
6 Kanslitjänstemäns eder och formulär därtill. 3 (Ser. F:VI, 3). Kanslikollegiums arkiv.
— Anteckningar om kanslikollegiums tjänstemän. RA.
7 Svea hofrätts Liber causarum nr 47 (akt 3) RA, som innehåller handlingarna
i målet mellan Bengt Mattsson ryssetolk och Måns Spelmans änka (med dorn d. 27 nov.
1625) ang. tvist om ett stenhus vid Västerlånggatan i Stockholm. För dettta meddelande
står jag i tacksamhetsskuld till t. f. förste kanslisekreteraren, juris dr Carl Kuylenstierna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
