Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
188 SAMUEL E. BRING
sättningen af den 1628 tryckta ryska katekesen, måhända med hjälp af någon
af de officiella translatorerna eller tolkarna.
Emellertid synes den gjorda öfverflyttningen icke hafva ansetts fullt
lyckad utan anmärkningar tämligen snart riktats mot densamma. Man tyckes
också på ledande håll hafva varit betänkt på en omarbetning men icke
vetat, åt hvem denna skulle anförtros. Ett uppslag till frågans lösning gafs
— ovisst vid hvilken tidpunkt men möjligen i senare delen af 1630-talet —
af rysstolken Bengt Mattsson, som föreslog att revisionen borde utföras af
kyrkoherden i Fresta och Hammarby (ärkestiftet) Martin Aschaneus,
därjämte en af våra första riksantikvarier. Denne hade tjänstgjort som
fältpredikant vid Kungl. Maj:ts lif f ana under Gustaf II Adolfs ryska fälttåg och
därunder gjort »sin högsta f Hj t till att öffwa sigh uthi ryska språket både i
skrif f wände och läsande».1 På grund af denna sin språkkunskap hade han
också beordrats åtfölja biskop Johannes Rudbeckius på dennes
visitations-resa 1627 till de eröfrade Östersjöprovinserna som tolk i ryska och estniska.2
Bengt Mattsson ansåg därför Aschaneus som den lämpligaste att öfverse och
revidera den ryska katekesen, »helst medan han är uthi andelig stånd».
Men detta förslag ledde icke så vidt man vet till någon som helst påföljd,
1 »Bencht Mattsson rysstolk» till rådet. Skrifvelse utan dato bl. Diverse handlingar
om böcker ur Collectanea de scriptoribus Svecicis. (Bibliographica. RA.) — Att Bengt
Mattsson skrifvit in den svenska texten till katekesen i det interfolierade exemplar, som
finnes i Upsala universitetsbibliotek (10:367), framgår ovedersägligen genom stiljämförelse.
På några ställen förekomma både i den svenska och ryska texten anmärkningar och tillägg,
några af Bengt Mattssons hand, andra af en samtida okänd. Vid artikeln om dopet finnes
i margen till den ryska texten en anteckning af följande innehåll: »Hans Flörik haff:r sielff
förseet sigh uthi thenne artikell». Säkerligen har nedskrifvaren menat, att den ryske
trans-latorn Flörich (om honom se: Arne, Det stora Svitjod (1917), s. 175) deltagit i
öfversättningen och därvid begått något fel, — Det ofvannämnda exemplaret af katekesen har
icke tillhört J. G. Sparwenfeldt. Sitt exemplar öfverlämnade han visserligen redan 1721
till universitetsbiblioteket enligt en där befintlig handling (Arkiv K 52), som synes
vara själfva originalförteckningen till donationen. Sparwenfeldts exemplar har säkerligen
afyttrats vid någon af bibliotekets stora dup]ettauktioner vid sekelskiftet 1800. Enligt
katalogerna såldes den 18 april 1792 (nr 281 bland oktaverna) ett exemplar af detta sällsynta
tryck och den 10 oktober 1804 (nr 31 bland duodeserna i appendix) ännu ett. Men
dessförinnan hade bibliotekarien Pehr Fabian Aurivillius i ett exemplar, som tillhörde den
Cronstedtska samlingen (under nr 9: 620), på inklistrade blad öfverflyttat de anteckningar, som
förut funnits i Sparwenfeldts exemplar. Universitetsbibliotekets nuvarande exemplar har,
innan det kom i Jakob Cronstedts ägo, tillhört tullförvaltaren (?) Johan Hoffgardt och
säkerligen också ursprungligen Bengt Mattsson. Det är numera öfverfördt till
raritetssam-lingen, och dess pergamentsband har befriats från pappersomslagen.
2 Fant, Upsala ärkestifts herdaminne, D. 1 (1842), s. 395. Aschaneus har äfven
efterlämnat en handskrift rör. Ryssland: Chronicon russicum, item de ordinantiis Russiæ
eccle-siasticis. Se Stiernman, Bibliotheca suiogothica (1731), s. 219.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
