Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
226
SAMUEL E. BRING
ningen delgafs Wichzell, som också ordentligt tog den ad notam, ty i den
tryckta editionen återfinnes ingenstädes det latinska ordet, ej heller dess
svenska motsvarighet. Samtidigt påpekade censor librorum, att i kap. 8
som handlar »Om Rysslands förnämste stats- och krigs-maximer», borde
förf. använda försiktigare uttryck »de illustrium familiarum in Russia vel
suppressione vel servile conteratu». Huruvida detta påpekande föranledt
Wichzell till ändringar eller strykningar, undandrar sig för närvarande ett
bedömande, då hans manuskript numera icke kan tillrättaskaffas.1
Emellertid förefaller det, som om Peringer Lillieblad skulle hafva gjort
ytter-liggare invändningar, innan han gaf sitt »imprimatur». Häremot talar
visserligen formuleringen i det ofvan citerade brefvet, men när boktryckaren
Enæus sedermera blef uppkallad i kanslikollegium för att höras angående
de närmare omständigheterna vid skriftens offentliggörande, kunde han
framvisa såväl censor librorums godkännande in originali som »twänne sedlar»,
i hvilka denne, under det tryckningen pågick, gjort vissa påminnelser. Hvarpå
dessa gingo ut, gifves dock ingen antydan om.2
När Rysslandsbeskrifningen förelåg tryckt och vederbörande tagit
kännedom om dess innehåll, blef censor librorum den 20 mars uppkallad i
kanslikollegium.3 Hofkanslern — Vilhelm Julius Coijet hade just tillträdt ämbetet
— visade honom åtskilliga ställen i boken, innehållande uttryck, som icke
bort under rådande utrikespolitiska förhållanden inflyta i skriften. På
förfrågan hvarför han kunnat tillåta dylika blifva ocensurerade, förklarade
Peringer Lillieblad, att han »igenom billeter» tillhållit auktorn att utesluta
hvarjehanda berömmande ord om tsaren och sparsamt gifva honom
»prae-dicatum majestatis». Själf hade han funnit de af hofkansleren påtalade
meningarna anstötliga och gjort påminnelser mot deras tryckande. Men i
stället för att påtaga sig ansvaret, sköt han skulden på boktryckaren, som
1 Enligt en af F. A. Dahlgren 1844 uppgjord förteckning öfver den i Riksarkivet då
befintliga samlingen Collectanea de Scriptoribus Svecicis, bildad i början af 1700-talet af
Elias Palmskiöld, fanns i dess vol. 5 under nr 24 konceptet till Wichzells
Rysslandsbeskrifning. Samlingen upplöstes 1903, och manuskript med historiskt och politiskt
innehåll skulle öfversändas till Kungl, biblioteket. Dit har emellertid Wichzells manuskript
icke kommit. T. f. förste bibliotekarien, dr O. Wieselgren har benäget meddelat, att det
icke är upptaget i Kungl, bibliotekets accessionsjournal för 1904, där samtliga från
Riksarkivet då öfverlämnade manuskript äro förtecknade. Icke heller synes det vara uppfördt
på Riksarkivets egen leveranslista af den 15 juli 1904. I Dahlgrens ofvannämnda
förteckning är också i margen med blyerts antecknadt »K B» med ett frågetecken framför.
Ofvannämnda uppgifter hafva välvilligt ställts till mitt förfogande af andre arkivarien, dr Erik
Naumann.
2 Kanslikollegiums protokoll d. 21 mars 1706. (RA.)
3 Kanslikollegiums protokoll d. 20 mars 1706. (RA.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
