Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
260 RECENSIONER
ej kunnat närmare bestämmas. Dylika tillägg till Nielsens bibliografi komma
nog att i framtiden kunna göras, utan att därför det minsta förringa värdet
af densamma. De visa blott, att det danska boktryckets alster denna tid
varit betydligt rikare, än de bevarade resterna antyda.
Den danska bok- och biblioteksvärlden är att lyckönska till Lauritz
Nielsens nu fullbordade, i alla afseenden utmärkta arbete. Det är med
största intresse, som vi motse fortsättningen af hans verk, en dansk
bibliografi för åren 1550—1600. Ehuru denna uppgift är betydligt vanskligare,
har Nielsen dock visat sig vara den rätte mannen för att på ett
tillfredsställande sätt lösa äfven svårare uppgifter. Isak Colliin
JOHAN KLEBERG, Heraldiskt lexikon över å Svenska riddarhuset
introducerade ätter. Stockh.: P. A. Norstedt & Söner 1919. Stor 8°. XI,
257 s. Pr. 75 kr.
Den svenska heraldiska litteraturen har nyligen riktats med ett
synnerligen värdefullt arbete, hvilket, fast Utarbetadt redan för tjugu år sedan,
först nu utgifvits af trycket. Det är amanuensen Kleberg’s Heraldiskt
lexikon, som torde blifva af största gagn också för arkiv- och
biblioteksarbetet och på denna grund förtjänar ett omnämnande i denna tidskrift.
Lexikonets hufvuduppgift är att vara en examinationshandbok,
hvarigenom ett adligt svenskt vapen, hvilkets ägare man icke utan vidare känner,
kan bestämmas. I handskrifter och böcker anträffas ofta både handritade
och tryckta vapen (vapenexlibris), hvilka tjäna som ägaremärken. Icke
sällan förekommer också på pärmens innersida eller på titelbladet ett
lacksigill med ett adligt vapen, utan att ägarens namn samtidigt är utskrifvet.
För bestämmandet af sådana böckers svenska proveniens faller det af sig
själft, att Klebergs handbok gör goda tjänster och därför äfven kan betraktas
som ett viktigt bibliografiskt hjälpmedel.
I inledningen redogör förf. för de principer, som ligga till grund för
arbetets uppställning och definierar de heraldiska termer, som det är
oundgängligt att känna för att rätt kunna använda lexikonet. Termerna
beledsagas af schematiska afbildningar, hvilka kanske kunnat göras talrikare.
I och för vapnens examinering har förf. utarbetat ett sinnrikt system, som
har den stora förtjänsten att vara rätt kortfattadt och icke inbegripa alltför
många underafdelningar. Han utgår från sköldemärket oberoende af
sköldens form. Sköldemärkena indelas i två stora hufvudgrupper, häroldsbilder,
då skölden medelst räta eller krokiga skuror (linjer) är delad i ett eller flera
fält, som ej äro belagda med märken, och allmänna bilder. En sköld med
allmänna bilder kan vara odelad eller afdelad. I de odelade sköldarna
förekommande bilder indelas i fantasiföremål, naturföremål (dessa senare i
människor, djur och växter samt deras delar i flera underafdelningar) samt
föremål från konst- och handtverk m. ni. Den afdelade skölden examineras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>