Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER 261
efter skurornas form och antal samt de figurer dessa bilda, såsom sparrar,
kors, rutor, etc.
Som källor till föreliggande arbete har förf. företrädesvis användt de i
Sverige utgifna vapenböckerna, men i osäkra fall också tagit sin tillflykt till
andra hjälpmedel, framför allt sköldebref. Namnens skrifning har i
hufvudsak rättats efter Anreps Ättartaflor, för de nu lefvande ätterna ha dock
namnen stafvats i enlighet med det i sista årgången af Sveriges
adelskalender vedertagna bruket. Lexikonet afslutas med dels ett Kronologiskt
register, dels en Alfabetisk förteckning öfver å Svenska riddarhuset
introducerade ätter med hänvisning till de sidor i boken, där respektive vapen
beskrifvas.
Som sagdt, Heraldiskt lexikon bör äfven blifva en nyttig bibliografisk
handbok. Dess utarbetande har säkerligen kraft mycken tid och
uppställningen af det system, hvarpå det hvilar, har fordrat både grundlighet och
kombinationsförmåga. Att ingå på en mera detaljerad granskning af Klebergs
arbete tillhör emellertid den heraldiska forskningen.
Isak Collijn,
S. SCHARTAU, Ett bidrag till det s. k. Visingsöbibliotekets historia. Jönköp.
1919. 16 s. 4°. (Ur: Jönköp. h. ällrn, läroverks redogörelse f. läsåret
1918—19)
Bibliotekarien vid Jönköpings läroverk, lektor S. Schartau har i
ofvanstående uppsats lämnat ett synnerligen viktigt bidrag ej blott till det gamla
Braheska bibliotekets på Visingsö historia, utan äfven till 1600-talets svenska
bibliotekshistoria i allmänhet. Ett utförligare omnämnande af denna uppsats
torde därför här vara på sin plats.
Biblioteket grundades i samband med den Braheska skolan på Visingsö,
som började sin verksamhet den 1 maj 1636. Grefve Per Brahe d. y.
skänkte samma dag ett antal böcker till skolan; genom senare åren 1660
och 1661 af honom gjorda donationer (öfver 200 band) och genom gåfvor
af andra personer, främst grefve Pers syster Margareta Brahe, g. m.
landtgrefven Fredrik af Hessen-Homburg (omkr. 100 band), och riksrådet
Edmund Gripenhielm (190 band), m. fi.1 hade boksamlingen enligt en år
1688 af rektorn å Visingsö Magnus Eckman uppgjord katalog vuxit till omkr.
600 volymer. Boksamlingen torde först ha förvarats i skolhuset, som var
en träbyggnad, men redan efter några månader flyttades skolan till Kumlaby,
hvarvid böckerna inrymdes i kyrkans sakristia. Genom kungl, beslut den
4 sept. 1811 förenades skolan på Visingsö med trivialskolan i Jönköping och
det beslöts, att äfven biblioteket, som nu uppgick till omkr. 870 volymer,2
skulle öfverflyttas till Jönköping, hvilket dock torde hafva skett först år
1831. Plats fanns icke då för biblioteket i skolan, hvarför annan lokal måste
1 De förnämsta donationerna äro antecknade i Den Svenska Mercurius, juni 1759.
2 Bland den då tillkomna accessionen märkas 140 band, hvilka tillhört en Gottfrid
Gynther från Chemnitz, som lefde vid midten af 1600-talet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
