Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från bok- och biblioteksvärlden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÅN BOK- OCH BIBLIOTEKSVÄRLDEN
111
tid. Från förra hälften af 1654 saknas
rådsprotokoll. Af särskildt intresse äro protokollen i
rättegången mot Messenierna 1651, som delvis trycktes
redan af C. Adlersparre. Af serien Kyrkoordningar
och förslag därtill före 1686 har ett nytt band
utgifvets under redaktion af arkivarien Erik
Naumann. Det innehåller dels prästeståndets förslag till
kyrkoordning 1682, dels det af en kommission 1685
utarbetade. I förordet lämnas i största korthet en
öfversikt rörande dessa och några andra
kyrkolagsförslags tillkomst. I båda förslagen finnas i kapitlet
om domkapitlet, som ej inflöt i 1686 års kyrkolag,
utförliga bestämmelser i likhet med i föregående
förslag om vården af sagda myndighets arkiv.
Prästeståndets förslag innehåller äfven ett kapitel om
boktryckerier och censur öfver såväl bokhandel som
boktryckerier. Bestämmelserna äro i hufvudsak
likartade med dem som finnas i ett kyrkolagsförslag af
biskop Emporagrius, tidigare tryckt i samma serie.
E. N-nn.
Personalnotiser. Förste arkivarien fil. dr. Per
Sondén erhöll efter uppnådd pensionsålder afsked
från d. 1 maj 1920 från sin tjänst. I riksarkivet
inskrefs Sondén som e. o. amanuens 1883 och
avancerade 1899 till amanuens och kort därpå s. å. till
arkivarie. Hans verksamhet i riksarkivet har främst
varit knuten till den sektion, den tredje, för hvilken
han i mer än tjugo år var chef. Den inrymmer bl. a.
de stora enskilda till riksarkivet öfverlämnade eller
där deponerade samlingarna. Ett stort antal af dessa
samlingar hafva af Sondén om- eller nyordnats samt
förtecknats. Några af dessa förteckningar hafva
publicerats i riksarkivets Meddelanden såsom de
öfver Axel Oxenstiernas skrifvelser till regeringen
och rådet 1632—1636, öfver skrifvelser till Gustaf II
Adolf och Karl X Gustaf och öfver Johan Casimirs
och öfver arffursten Karl Gustafs arkiv i
Stegeborgs-samlingen. Förteckningen öfver pfalzgrefven Adolf
Johans arkiv är under tryckning. Det mest
betydande af dessa arbeten utgöres af den omfattande
förteckningen »Rikskansleren Axel Oxenstiernas
Brefväxling och öfriga i riksarkivet förvarade handlingar»
(1907). Andra åter hafva stannat i handskrift såsom
t. ex. förteckningarna öfver kanslikollegiets och
universitetskanslersämbetets arkiv och katalogen öfver
Momma-Reenstiernasamlingen, flertalet af
förteckningarna öfver serierna skrifvelser till Kungl. Maj:t.
och de stora registren öfver militära chefer och deras
skrifvelser 1620—1840. Ett matrikelverk öfver
tjänstemän i kansliet 1620 till 1801 af Sondéns hand hör till
de i riksarkivet mest rådfrågade arbeten. Dess
utgifning af trycket är ett önskemål, som man må
hoppas snart få se uppfylldt.
8 — 20i22. Nord. tidskr. för bok- och bibliotek sväi
Sondéns verksamhet som urkundsutgifvare är
förknippad med den stora aktpublikationen Axel
Oxenstiernas skrifter och brefväxling. Af dess senare
serie har han under åren 1888—1900 utgifvit band I,
III, VI—X, innehållande skrifvelser till rikskansleren
från t. ex. Gustaf II Adolf, Gabriel Oxenstierna, Per
Brahe, Johan Banér, Bernhard af Weimar, Gustaf
Horn, Lennart Torstenson, Carl Gustaf Wrangel och
Carl Carlsson Gyllenhielm. För insamlande och
kopiering af skrifvelser från Axel Oxenstierna företog
Sondén ett flertal resor, hvarunder han besökte
omkring ett fyrtiotal främmande arkiv i
Östersjöprovinserna, Tyskland, Holland, Frankrike, England och
Danmark. För sina erfarenheter härunder redogjorde
han t. ex. i uppsatsen Några anteckningar från
Östersjöprovinsernas arkiv i Hist. tidskr. 1888. I
Historiska handlingar utgaf han den svenske residenten
Lars Nilsson Tungels efterlämnade papper (1907,
1909). Som historisk författare har Sondén framträdt
utom med sin doktorsafhandling Nils Bielke och det
svenska kavalleriet 1674—1679 (1883) med en rad
värdefulla uppsatser till 1600-talets historia i Hist.
tidskrift såsom Johan Skytte och Oxenstiernorna (1900),
Magnus Gabriel de la Gardie vid tronskiftet 1654
(1908), Bröderna Momma-Reenstierna, Ett bidrag till
den svenska handelns och industriens historia på
1600-talet (1911) samt den populära skriften Axel
Oxenstierna och hans broder i Heimdals folkskrifter
1903 och Lennart Torstenson såsom generalguvernör
öfver Vestergötland etc. i Minnen från
Vestergötland, 1900. E. N—nn.
Till amanuenser i riksarkivet antogos den 31 dec.
1919 fil. kand. Ivar Simonsson och den 1 april
1920 fil. lic. Tor Berg.
Förvärf vet af Hammer samlingen.
Af ett antal institutioner har genom
riksarkivarie Sam Clason i dec. 1919 förvärfvats
återstoden af de Hammerska
handskriftsamlingarna. Dessa, som hopbragtes af den
bekante samlaren Christian Hammer, ha under
de senare åren delvis försålts på ett antal
autografauktioner. Arkivalier, såväl bref som
räkenskaper, stundom af stort historiskt
intresse hafva därvid förekommit. Möjligheten
för de olika institutionerna att åter förvärfva
handlingar, som till stor del tidigare tillhört
vissa offentliga arkiv, försvårades utom
genom bristande anslag af omöjligheten att
öfverblicka samlingarna, då de handlingar som
hörde tillsamman ej höllos ihop. Under
hösten 1919 blef det möjligt att genomgå
återstoden af handlingarna. Ett konsortium
be-\en 1920.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
