Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från bok- och biblioteksvärlden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
112
FRÅN BOK- OCH BIBLIOTEKSVÄRLDEN
stående af representanter för riksarkivet,
krigsarkivet, akademien för de fria konsterna
och Upsala universitetsbibliotek bildades.
Slutligen kom en öfverenskommelse med
Hammerska sterbhuset till stånd, genom
hvilken samlingarna för en summa af 38,000 kr.
inlöstes. Staten bidrog för krigsarkivets
räkning med 5,000 kr., konstakademien med 6,000
och universitetsbiblioteket med 4,000.
Hufvudsumman 23,000 insamlades af riksarkivarien
genom bidrag af enskilda personer, främst
direktören Gunnar Svensson, Malmö.
Räkenskaper eller fragment af sådana,
framför allt stora serier af kvittenser från
1500-talet och 1600-talets tidigare decennier, finnas
i Hammersamlingarna. Kammarens
hufvudserier finnas där representerade. Ett
fragment ur ett häfte från
landskapshandlingarna, innehållande räkenskaper för Östbo
och Västbo härad 1562, finnes sålunda. Ur
samlingarna af kvittenser har kunnat hopföras
en bunt dylika hörande till räntekammaren
för tiden 1550-talet—1650-talet. Till såväl
svenska som finska räkenskaper af olika slag
höra från samma tid större eller mindre antal
kvittenser. Originalbref och afskrifter af
sådana från Vasakonungarna ha utgjort
bilagor till olika serier af räkenskaper. De
1500-talsskrifvelser, som finnas till fogdar
och kamrerare, ha samma proveniens.
Rullor, mantalsregister och löningsregister öfver
knektar förekomma från ett flertal år under
1500-talets senare hälft och början af
1600-talet. Bland räkenskaper kunna hänvisas till
en dylik under Gustaf II Adolfs resa till
Danzig 1623 och till militära räkenskaper
— hufvudsakligen fragment — från såväl
trettioåriga kriget som Karl Gustafs polska
krig och det stora nordiska kriget.
Den svenska förvaltningen i
Östersjöprovinserna representeras af räkenskaper och
fragment af sådana från 1500- och 1600-talet,
såsom t. ex. från Ivangorod 1624 och
arkli-räkenskaper från Riga 1631 — 1632, 1662, 1675,
1685, och några skrifvelser till olika
befälhafvare på slotten, säkerligen en gång
utbrutna ur räkenskapsverifikationerna. Till
ståthållaren på Koporie finnas t. ex. några
skrifvelser af Carl Carlson Gyllenhielm och
Evert Horn. En mycket betydande del af
kvittenserna från 1500-talet och det
begynnande 1600-talet ha sitt ursprung från
krigskommissariers, proviantmästares och fogdars
redogörelser. Räkenskaper äfven från svenska
förvaltningen i Novgorod under Jakob de la
Gardie ha slaktats. I någon mån kunna de
eller åtminstone deras verifikationer
rekonstrueras genom sammanförande af
kvittenserna. Dessutom föreligga fragment af några
förvaltningars eller personers arkiv. Till
ekonomiståthållaren i Dorpat G. A.
Ström-feldt har sålunda t. ex. påträffats ett fyrtiotal
skrifvelser från 1698-1707.
Af lifgedingsmyndigheternas arkiv ha ganska
betydande delar påträffats i
Hammersam-lingarna. Ehuru ej få partier spridts genom
auktionerna, har dock ej alldeles obetydliga
fragment kunnat sammanföras. Af Hedvig
Eleonoras lifgedingsarkiv finnes sålunda ett
fyrtiotal skrifvelser till generalguvernör Carl
Gyllenstierna och öfver etthundra till
haupt-mannen på Gripsholm Nils Adelstierna, under
det att till Daniel Uttermark kunnat
samman-bringas ett trettiotal. Af Kristinas lifgeding
finnes betydligt mindre. Några bref till J. P.
Olivekrans kunna dock förtjäna nämnas.
Magnus Gabriel de la Gardies arkiv
har så väl genom inköp på de senaste årens
Hammerauktioner som vid förvärfvandet af
de återstående samlingarna vunnit ett
betydelsefullt tillskott. Ett stort antal koncept,
dels från tiden för De la Gardies befäl i
Livland under Karl Gustafs polska krig, dels
från 1670-talet ha sålunda tillkommit.
Skrifvelser till De la Gardie, delvis af stort värde,
ha kunnat inordnas i hans arkiv. Som
exempel på brefskrifvare kunna nämnas
diplomater som Chanut och Lionne, riksråd och
kanslitjänstemän såsom G. Banér, M.
Biörn-klou, E. Fleming, B. Oxenstierna, C. G.
Wrangel, S. Franc, H. Höghusen och J.
Örnstedt. Bland lärda brefskrifvare, hvilkas serier
af bref till De la Gardie vunnit tillskott, kunna
anges Hadorph, Verelius, Örnhielm och Erik
Runell. Af särskildt intresse är ett antal bref
från Bengt Skytte 1655. I samband med De
la Gardiesamlingen förtjänar nämnas en liten
samling rörande hans tvist med
Schlippen-bach och den onåd hos Kristina som denna
förorsakad e. Af B i e 1 k e papper har påträffats
dels några bref till riksskattmästaren Sten
Bielke, dels enstaka till guvernören i
Pommern Sten Bielke och Ture Bielke.
Oxenstierna släkten företrädes af några bref till
riksskattmästaren Gabriel Bengtsson, till
rikskanslern Erik och kanslipresidenten Bengt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
