Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER 51
lingar, att sådant byte ändock blifvit gjordt, men icke för den svenska statens
räkning utan af enskilda i krigshändelserna deltagande personer, dock icke
i så stor utsträckning som under 1600-talet. Af det tagna bytet hafva blott
få rester bevarats i Sverige, så ha arkivalierna i stor utsträckning måst
restitueras till preussiska och ryska myndigheter. Om ett bibliotek föreligger
mera säkra underrättelser, nämligen det biskopliga biblioteket och arkivet i
Heilsberg, som under föregående krig helt förskonats från plundring. Karl
XII däremot valde på hösten år 1703 Heilsberg till sitt högkvarter och
uppehöll sig här till fram i juni 1704. Bland de personer, som här tillägnade sig
litterärt byte, kunna nämnas generalsuperintendenten Nicolaus Bergius,
som särskildt intresserade sig för kardinal Hosius’ brefväxling och historiska
handlingar från hans tid. En del af dessa arkivalier hamnade i Upsala
universitetsbibliotek genom köp från Bergius’ systerson studeranden Christian
Calixtus, en annan genom Benzelius i Linköpings stiftsbibliotek. Af de
handlingar, som kommit till Upsala, återförvärfvades största delen år 1810 för
furst Czartoryckis bibliotek genom ett af honom utsändt ombud Felix
Bier-nacki. Lejonparten af bytet i Heilsberg togs dock af statssekreteraren Olof
Hermelin. Hans son Carl skänkte år 1767 vid sin utnämning till kansler för
Åbo universitet till biblioteket där 24 handskrifter, som han ärft från fadern
och som säkerligen härstammade från Heilsbergbiblioteket. Vid Åbo akademis
brand år 1827 gingo samtliga dessa handskrifter förlorade, men de kunna
till stor del identifieras genom den af Porthan uppgjorda katalogen. Här kan
vidare nämnas kanslitjänstemannen Nils Esbjörnsson Reuterholm, som
också enligt ett bref till Benzelius, som förf. framdragit, kommit Öfver en
del handskrifter i Heilsberg. Från det år 1864 försålda Reuterholmska
biblioteket inköptes till Kungl, biblioteket en Petrarcahandskrift, Liber de vita
solitaria, som anmälaren förut1 ansett tillhöra ett tidigt biskopligt bibliotek
i Frauenburg och som alltså borde ha kommit till Sverige med krigsbytet år
1626. Walde påvisar emellertid nu, att denna handskrift förekommer i
Pos-sevinos förteckning2 öfver biblioteket i Heilsberg år 1578 och att den därför
hör till det under Karl XILs krig, antagligen af den nämnde Reuterholm, gjorda
bytet. Härunder har också en del af den ermländske domherren Thomas
Treters bibliotek blifvit eröfradt och af assessorn i Dorpat Otto Reinhold
Strömfeldt skänkt till universitetet i Pernau och härifrån kommit till
Stockholm, en annan del medföljde redan år 1626, som Walde förut påvisat,3
domkapitelsbiblioteket i Frauenburg till Sverige. Vid eröfringen af Kurland
år 1701 lades beslag på de kurländska hertigarnas arkiv och bibliotek i
Mitau. Af arkivet finnas nu tre volymer för åren 1700—01 i Riksarkivet,
1 NTBB 1916, s. 300.
2 Tr. i hans Apparates Sacer (Venedig 1606), omtr. i Hiplers Analecta Warmiensia,
s. 338 ff.
3 Del 1, s. 97 ff. Jag har antecknat ytterligare tre af Treters böcker, hvardera en i
stiftsbiblioteken i Karlstad, Skara och Växjö. Af dessa äro två af Treter inköpta i
Braunsberg, en i Danzig. De torde tillhöra bytet från 1626.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
