Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MISSALE HAFNIENSE VETUS 35
2. Quarto non. Aug. Rome s. Stephani pp. et m.
(3). [Inventio Stephani] prothomart Nichodemi, Gafmajlielis et Abybon
4. Pridie non. Aug. s. Tertulini m.
5. Non. Aug. s. Oswaldi r. et m.
Eod. die s. Afre m.
(25). [Lucii translatio]
28. Quinto kal. Sept. Rome b. Hermetis m.
Eod. die b. Augustini Yponensis ep.
30. Tertio kal. Sept. s. mart. Felicis et Audacti
September 1. Kal. Sept. s. Egidij abb.
3. Tertio non. Sept, s, Serapie v.
8. Sexto id. Sept. nat. b. Marie v.
Eod. die s. Adriani m.
Innehållet i Proprium de sanctis öfverensstämmer med kalendariet i
Missale Hafniense, likvisst med en del afvikelser. Efter Annunciatio Marie
(d. 25 mars) följa böner (alltså en commemoratio) De s. Kanuto duce.
Om här möjligen menas samma translationsdag som i Odensekalendariet
nämnes vid d. 19 april, måste bli oafgjordt; det är knappast troligt, då man
i det fallet skulle sakna åtminstone Ambrosius samt Tiburtius och Valerianus
mellan de båda mässorna. I likhet med Lundkalendariet är Albanusdagen
här d. 22 i stället för d. 21 juni. Den 4 augusti förekommer Tertulinus
och d. 28 augusti Hermes. Flera mindre viktiga helgon saknas här; deras
mässor ha följaktligen lästs ur Commune sanctorum.
Slutligen finna vi i sekventiariet ett helgonnamn, St. Eriks, som äfven
finnes i oftanämnda kalendarium 1510.
Så fragmentariskt missalet i HUB än är, visar det således dels en
väsentlig öfverensstämmelse med Missale Hafniense av år 1510, dels stora
skiljaktigheter från andra danska resp. nordiska kalendarier. Att missalet
är afsedt att användas i samma, d. ä. Roskilde stift, måste därför anses som
säkert. Men i Roskilde stift funnos två kyrkliga centra, Roskilde med sin
domkyrka, helgad åt St. Lucius, och Köpenhamn, hvars Vor Frue Kirke
sedan gammalt hade ett särskildt kapitel, under hvilket i slutet af medeltiden
lydde Köpenhamns kyrkor och en stor mängd landskyrkor i omnejden.l
Detta förklarar att det trycktes liturgiska böcker såväl för Roskilde som för
Köpenhamn. Att kalendarierna i dessa väsentligen voro desamma, är
naturligt. Man kan för öfrigt förvissa sig härom genom att jämföra
kalendarierna i Missale Hafniense och Breviarium Roskildense av år 1517. Det
förra är i allmänhet rikligare, men äfven andra olikheter förekomma, vare
sig de nu bero på olika lokala bruk eller på den olika tidpunkten för de
båda verkens utgifvande. Vissa lokala olikheter äro i alla fall uppenbara.
1 Rørdam, a. a., s. 11, 39.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
