Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
72
FRAN BOK- OCH BIBLIOTEKSVÄRLDEN
västra flygeln skulle avses för tjänstemännens bruk ;
de övre våningarna skulle tjäna till bokmagasinets
utökande. Emellertid var det icke meningen att
genomföra denna plan på en gång. Tillsvidare var
det blott frågan om den ena flygeln, den östra.
Enligt uppgjord kostnadsberäkning skulle det
erforderliga beloppet för uppförande av denna uppgå till
303,000 kronor, och styrelsen gjorde framställning hos
stadsfullmäktige om ett anslag å nämnda summa ur
Renströmska utdelningsfonden. Vid ärendets
avgörande tillmötesgingo stadsfullmäktige så till vida
styrelsens anhållan, att de beviljade 200,000 kronor
till en byggnadsfond.
Styrelsen fann sig under sådana omständigheter
nödsakad att uppskjuta byggnadsplanerna, men då
bristen på utrymme inom bibliotekets lokaler gjorde
sig alltmer kännbar, ansåg styrelsen sig sistlidna år
icke längre kunna uppskjuta vidare åtgärder för en
utvidgning utan gick i författning om utförande av
detaljerade byggnadsritningar och utlyste
entreprenad å byggnadens utförande. Vid prövningen av de
inkomna anbuden visade det sig emellertid, att dessa
avsevärt överstego de disponibla byggnadsmedlen.
För styrelsen, som icke ansåg sig kunna försvara
ett längre uppskov, återstod då ej annan utväg än
att hos stadsfullmäktige anhålla om nödigt
fyllnads-anslag. Den 13 mars innevarande år beviljade
stadsfullmäktige 56,000 kronor för ändamålet, och några
dagar därefter sattes byggnadsarbetet i gång.
Som ovan nämnt, avser den nu igångsatta
tillbyggnaden i bottenvåningen närmast att tillgodose den
biblioteksbesökande allmänhetens intressen, men även
arbetsrum för tjänstemän komma att här anbringas,
liksom man genom en entresolering av denna våning
ytterligare kunnat anordna provisoriska arbetsrum.
Ritningarna äro uppgjorda av arkitektfirman Hans
& Björner Hedlund, och byggnadsarbetet utföres av
firman F. O. Peterson & Söner.
L. W.
Lund. Universitetsbiblioteket.
Un iversitetsbiblio t eket 1923j 24.
I Lunds universitets senast utkomna årsberättelse
ingår redogörelse för universitetsbibliotekets
verksamhet under 1923 och första halvåret 1924. Enligt
denna redogörelse uppgick antalet besök till 27,939
under år 1923 och 14,920 under första halvåret 1924,
till begagnande i läsesalen framtogos resp. 88,620 och
50,321 volymer, och till hemlån utlämnades resp. 16,890
och 8,451 volymer. Till andra bibliotek ha utlånats
1,838 resp. 1,014, och från andra bibliotek ha inlånats
827 resp. 507 tryckta volymer.
Den utländska avdelningens tillväxt under år 1923
uppgick till 14,656 volymer och under det första
halvåret 1924 till 6,158 volymer. Bibliotekets
nominalkata-log har ökats med 13,816 resp. 5,276 blad och
realkatalogen med 10,078 resp. 6,999 blad.
Bland gåvor till den utländska tryckavdelningen
märkas omkr. 1,400 band, till större delen utländska
böcker, ur professor C. M. Zanders boksamling, den
största donation, som bokavdelningarna erhållit
sedan 1901.
Handskriftsavdelningens märkligaste förvärv var
en syrisk Masorahandskrift av jakobitiskt ursprung,
inköpt från Hiersemann i Leipzig för 1,500 kronor.
Bibliotekets stat balanserar på 37,304:54 kr. för
första halvåret 1923 och 90,156:90 för räkenskapsåret
1923/24.
A. H-g.
Professor K. F. Söderwalls efterlämnade
papper.
Sistlidne sommar överlämnade med. dr
Emil Söderwall såsom gåva till Lunds
universitetsbibliotek större delen av sin broders,
professor K. F. Söderwalls efterlämnade
papper, bestående av brev, koncept till
föreläsningar och uppsatser m. m.
Största delen utgöres av brevsamlingen.
Denna innehåller omkring 1,000 brev, därav
c:a 800 från svenskar samt omfattar åren
1865—1923. Söderwalls korrespondens står
huvudsakligen i samband med hans
verksamhet som författare av »Ordbok öfver svenska
medeltids-språket » och som chef för Svenska
akademiens ordboksarbete.
Den förste, med vilken Söderwall
brevledes trädde i förbindelse, då det gällde
vetenskapliga frågor, var Johan Erik Rydqvist.
Av hans hand finnas 9 brev från åren 1865
—77. Rydqvist torde ha varit den som gav
Söderwall impulsen till hans livsverk —
medeltidsordboken. I brev av den 27 mars
1868 skriver nämligen Rydqvist: »Svenska
f omskrift sällskapets styrelse har länge önskat
att kunna utgifva en någorlunda fullständig,
med insigt och omsorg utarbetad ordlista
öfver de i sällskapets utgifna samlingar
förekommande forn-svenska ord, eller ännu hellre
en liten ordbok öfver medeltidsspråket i
allmänhet». Rydqvist följde sedan med
intresse Söderwalls förarbeten till
medeltidsordboken, men fick icke uppleva den tid, då
denna började utkomma. Detta skedde, som
bekant, först 1884. Från G. E. Klemming
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
