Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
252_____________________ CARL AF PETERSENS f
Det var för biblioteket en lycka att, efter universitetsbibliotekarien Tegners
allt för tidiga bortgång, hans självskrivne efterträdare var en man, så
grundligt förberedd och så sällsynt väl kvalificerad för en uppgift som denna. I
ovanlig grad hade Petersens förskaffat sig en allsidig bibliotekarisk
utbildning, och icke minst var han väl rustad för sysslor, som för den vanliga
uppfattningen ligga på utkanterna av en biblioteksmans verksamhetssfär. De
grenar av biblioteksverksamheten, som han i sin tjänstgöring föga eller icke
kommit att syssla med, hade han grundligt satt sig in i såväl genom
litteraturstudier som genom iakttagelser i främmande bibliotek. Notariatet och även
hans nationsuppdrag hade förskaffat honom vana att handskas med lagar
och författningar och en ingående förtrogenhet med konsten att uppsätta
skrivelser till myndigheter, redigera protokoll och formulera
reglementspara-grafer och tillika bibragt honom en grundlig kännedom om universitetet och
det liv som rörde sig därinom. Konsthistoria, med specialisering på
arkitekturen, hade varit ett av hans examensämnen, och här nöjde han sig icke
med ett blott teoretiskt studium utan utbildade sig också till en skicklig
ritare. Av synnerligen stor betydelse för hans blivande huvuduppgift voro
de erfarenheter han förskaffat sig under sina vistelser på lantegendomar.
Petersens fann snart att de ändringar riksdagen krävt tvingade till en
grundlig omarbetning av byggnadsplanen, och innan denna omarbetning
påbörjades, ansåg han sig böra taga i ögonsikte de förbättringar man infört i
de senaste årens biblioteksbyggnader. Åtföljd av arkitekten Hellerström
besökte och studerade han ett tjugotal bibliotek i Tysklarid, Polen och Schweiz.
Efter täta och långa konferenser mellan Petersens och arkitekten blevo så
huvudritningar jämte kostnadsberäkningar färdiga, så att ärendet kunde
behandlas i konsistoriet den 15 maj 1901, och den 29 november samma år
hade K. Maj:t jämväl godkänt infordrade arbetsritningar till byggnadens inre
järnkonstruktion. I februari 1902 utbjöds såväl byggnadens som
värmeledningens utförande på entreprenad, och den 16 april tog grundgrävningen sin
början. »För övrigt», heter det i årsberättelsen för detta år, »hava arbetena
med uppgörande av plan för inredningens detaljer fortgått, och har
bibliotekarien för att vinna ökad erfarenhet rörande hithörande frågor under året
besökt åtskilliga i Tyskland i senare tid uppförda eller under uppförande
varande biblioteks- och arkivbyggnader.» Vid slutet av 1903 pågick
resningen av takstolen.
De otroligt grundliga förberedelserna hindrade icke att varje enskild
detalj före utförandet underkastades en minutiös prövning, vilken ej sällan
ledde till någon större eller mindre jämkning. Arbetet härmed var för
Petersens i hög grad uppslitande. Det var en lycka för honom, att en strejk och
två lockouter beredde honom något andrum.
Alla de många olika tekniska branscher som förekomma vid byggandet
och inredningen av ett bibliotek hade Petersens förskaffat sig grundliga
insikter i dels genom litteraturstudier, dels genom ingående diskussioner med
så många sakkunniga han kunde komma över, dels genom egna undersök-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
