Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CARL AF PETERSENS f _______ 253
ningar eller försök. Som ett exempel må nämnas, hur han tog sig an
järntrapporna i byggnadens inre. Den firma som skulle leverera dessa hade
inlämnat ritningar, som han inte gillade. I litteraturen befanns spörsmålet
icke tillfredsställande behandlat, och diskussioner med sakkunniga blevo icke
heller tillräckligt givande. Petersens tog då upp problemet från början.
Han mätte och provgick trapporna i alla nyare hus i staden och företog
sedan åtskilliga exkursioner till grannstaden Malmö i samma syfte.
Resultatet blev en trappkonstruktion, som den med leveransen betrodda firman
fann avgjort överlägsen sin egen, och de efter Petersens’ ritningar utförda
trapporna erkännas allmänt vara utmärkta och ovanligt behagliga att gå i.
Den väl genomtänkta hyllinredningen i bokvåningarna var, vad det
konstruktiva beträffar, i allt väsentligt hans verk, och otvivelaktigt var hans
medverkan i fråga om anordningarna för värmeledning och elektrisk
belysning av stor betydelse. För studier av elektriska belysningsanläggningar
företog han 1905 en särskild resa till utlandet.
I september 1906 var byggnaden så pass i ordning att vissa lokaler,
som uthyrts åt Svenska akademiens ordboksredaktion, kunde tagas i bruk.
Mot slutet av sommaren 1907 var den färdig att taga emot biblioteket. Den
innehöll en halvvåning mera än riksdagen hade beviljat anslag till. Tack
vare byggherrens aldrig svikande omtanke och sparsamhet räckte de små
medlen till — sedan han själv tillsatt 10,500 kr. Det ekonomiska offret var
i själva verket en obetydlighet mot det offer han bragt i arbete.
En ny uppgift förestod: inflyttningen. Självfallet förbereddes också den
på det mest omsorgsfulla sätt. Noggranna beräkningar uppgjordes, baserade
på detaljerade uppmätningar av bokbeståndet, och efter en grundligt
övervägd plan fastställdes de olika fackens inplacering i de nya lokalerna.
Petersens inventerade själv praktiska lådor för boktransporten mellan den gamla
och den nya byggnaden och s. k. trallor för lådornas befordran inom
byggnaden. De förra äro alltjämt mycket eftersökta av akademici, som flytta
inom staden, de senare togos till mönster av Königliche Bibliothek i Berlin,
när det 1909 inflyttade i sin nya byggnad.
Det ytterligt samvetsgranna och sakkunniga, men på samma gång
uppslitande arbete Petersens nedlagt på bibliotekets byggnad och dennas
inredning utgör hans stora insats för bibliotekets utveckling, men icke hans enda.
1903 begärde han inrättande av två nya ordinarie tjänster vid biblioteket:
den ena beviljades 1904, den andra, på enskild motion, 1906, och han var,
jämte överbibliotekarien Bygdén och, vid vissa tillfällen, dåvarande vice
bibliotekarien Aksel Andersson, riksbibliotekarien Dahlgrens medhjälpare vid
avfattandet av det vid 1909 års riksdag antagna, förträffliga »förslag till
löneregleringar för kungl, biblioteket samt för universitetsbiblioteken i Uppsala
och Lund», som, i bjärt motsats till 1925 års reglering, betecknar ett mycket
stort steg framåt. Höjning av inköpsanslaget med 9,000 kr. hade begärts
redan av Tegnér, men först när denna begäran för 5:te gången upprepades,
blev den (1902) beviljad, och 1907 begärde Petersens med framgång den
18 — 2534.9. Nord. tidskr. för bok- och biblioteksväsen 1925.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
