Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32
RECENSIONER
tagits. Det är emellertid klart, att tillägg
kunna göras till varje bibliografiskt arbete
av detta slag. I det föreliggande arbetet —
för att nu endast hålla oss till skandinavisk
bibliografi — saknas bland allmänna
bibliotekstidskrifter den norska For
Folkeoplys-ning, som motsvarar det svenska
Biblioteksbladet och den danska Bogens Verden; bland
typografiska facktidskrifter omnämnes icke
ett så viktigt nordiskt organ som Bröderna
Lagerströms Nordisk boktryckarkonst. På
avdelningen »Einzelne Bibliotheken. Nordische
Staaten» figurerar Lunds universitetsbiblioteks
årsberättelse, då däremot Kungl, bibliotekets
återfinnes i ett tillägg och Uppsala
universitetsbiblioteks alldeles saknas. En annan
oegentlighet torde vara att placera den svenska
accessionskatalogen s. 19 under rubriken
»Schriften über mehrere Bibliotheken», under
det att den motsvarande danska publikationen
upptages s. 88 under »Nordische Staaten».
Till denna senare avdelning föres också den
danska tidskriftsindexen, då däremot den
norska icke alls omnämnes. Och här borde
även den fr. o. m. år 1921 i denna tidskrift
utkommande Nordisk bibliografisk litteratur
hava anförts, ur vilken förf. även kunnat
häjtnta flera andra viktiga bidrag, vilka borde
kunnat påräkna plats i hans bibliografi. Trots
dessa anmärkningar, som torde väga ringa,
då det gäller en hela världens bok- och
biblioteksväsen omfattande årsbibliografi, är
arbetet synnerligen förtjänstfullt och i sitt
slag enastående.
/. C—n.
K. Bader, Lexikon Deutscher Bibliothekare.
Lpz. 1925.
Som Beiheft 55 till samma tidskrift har
likaledes under år 1925 utkommit Lexikon
Deutscher Bibliothekare im Haupt- und Nebenamt,
bei Fursten, Staaten und Städten av
bibliotekarien vid Landesbibliothek i Darmstadt
prof. dr K. Bader (vil, 295 s. 8°). Denna
förteckning innehåller kortfattade bio
biblio-grafiska notiser över närmare 1,500 tyska
biblioteksmän, avlidna före den 1 jan. 1925
och verksamma under de sistförflutna fem
århundradena. Av författade skrifter äro
dock endast sådana anförda, vilka direkt hava
med bok- och biblioteksväsen att göra. I
denna med stor noggrannhet och säkerligen
mycken möda utförda sammanställning ligger
ett rikt material till tysk bibliotekshistoria.
För den, som kan läsa mellan raderna,
framgår också tydligt, vilken stor andel den tyska
biblioteksmannakåren haft i tyskt kulturliv
och i tysk vetenskaplig gärning. Även om
de bibliografiska uppgifterna här och där äro
nog så knapphändiga — vid Ad. Hofmeister
saknar jag sålunda den av honom utgivna
viktiga fortsättningen till Wiechmanns
Meklenburgs altniedersächsische Litteratur —,
föreligger dock i Baders arbete en synnerligen
nyttig uppslagsbok, som säkerligen kommer
att få stor användning icke minst vid
bibliotekshistoriska studier.
I. C-n.
Bogvennen 1925.
I 1925 års edition av Bogvennen lämnar
Lauritz Nielsen under rubriken »Dansk
Barok-Bogkunst» (s. 17-42) en redogörelse
för det danska bokhantverkets utveckling från
1600-talets början fram till mitten av
1700-talet, varvid han tämligen utförligt behandlar
de jämförelsevis fåtaliga verk, som under
denna bokhantverkets nedgångsperiod trots
förkonstling och överdrifter måste
tillerkännas ett icke ringa värde från typografisk
synpunkt, såsom folioupplagan av Huitfeldts
danska historia av 1652, två vackra alster
från Sorö akademitryckeri, nämligen
Ste-phanius’ stora Saxo-upplaga (1644) och Birgitte
Thotts Seneca-översättning (1658), vidare
Holger Jacobæus’ Museum regium (1696) och
Vitus Berings Florus Danicus (1698). Bland
trycken från 1700-talets förra hälft dröjer han
särskilt vid 1709 års upplaga av Kongeloven,
några från C. H. Berlings officin utgångna
alster, såsom C. F. de Fontenays
Soevolu-tioner (1743), samt Laur. Thurahs båda
topografiska verk och Peder Herslevs tal vid
Fredrik V:s och hans gemåls kröning (1749).
Från senare hälften av 1700-talet, då den förut
nästan allenarådande tyska smaken fått vika
för den franska och då rokokon gjorde sitt
inflytande gällande, nämnas särskilt två
ståtliga verk, nämligen F. L. Nordens Voyage
d’Egypte et de Nubie (1755) ochF. M.
Regen-fuss’ Sammlung von auserlesene [sic]
Muschein u. andere Schaltiere (1758). — Bland
häftets övriga innehåll märkas en uppsats av
C. Volmer-Nordlunde om »Nyere engelsk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
