Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NYA BIDRAG TILL DET ROSENBERGSKA BIBLIOTEKET _________65
nog och gives nu av de nämnda, i universitetsbiblioteket i Prag förvarade
volymerna. Dessa hava nämligen till allra största delen ursprungligen till
hört något av de båda augustinkorherreklostren B oro van (Forbes) och
Tf ebon (Wittingau), vilka voro Rosenbergska stiftelser och lydde under
herrarna von Rosenbergs jurisdiktion. Under Wilhelm v. Rosenberg (d. 1592)
upphävdes de båda klostren, det förra år 1567, det senare några år härefter,
enligt en källa år 1571,* och samtidigt bemäktigade sig Wilhelm de båda
klostrens boksamlingar, vilka fördes till hans slott Krumlov (Krumau). Efter
Wilhelms död ärvdes de Rosenbergska domänerna och biblioteket av hans
yngre broder Peter Vok, posledni pan z Ruze (d. 1611), som år 1601 lät
överflytta biblioteket till Trebon, där det uppställdes i en särskilt för ändamålet
nyuppförd biblioteksbyggnad. Här ordnades och katalogiserades böckerna
av Peter Voks nyssnämnde bibliotekarie Våclav Bfezan, som skapat sig ett
i Böhmens historieforskning välkänt namn. Sedan katalogiseringsarbetet var
avslutat, försågos böckerna med något av de av Aegidius Sadeler år 1609
stuckna exlibrisen. Även det äldsta bokbeståndet, som huvudsakligen torde
hava utgjorts av handskrifter och inkunabler från de nyss nämnda klostren
Borovan och Tfebon, utmärktes på detta sätt. Sedan de Rosenbergska och
Schwanbergska godsen efter slaget vid Vita berget år 1620 konfiskerats och
övergått i kejserlig ägo, återupprättades klostren i Borovan och Tfebon år
1631 på befallning av kejsar Ferdinand III, som även år 1633 lät restituera de
från dessa kloster avlägsnade böckerna. Balbin anför efter en äldre källa,
att »et libros, qui in bibliotheca arcis adhuc extabant, item documenta omnia
fideliter reddi jusserat [Ferdinandus III] an . 1633 . 25 . Octobris».2 När
sedermera de böhmiska och mähriska klostren av Joseph II sekulariserades,
drabbades såväl Borovan som Tfebon av detta öde: de upphävdes i november 1785
och biblioteken överfördes till Prag och införlivades med boksamlingarna i
Clementinum. I de inkunabler, som jag här antecknat från dessa bibliotek,
finnas proveniensbeteckningar, som belysa deras nu skildrade öden. I
inkunablerna från Tfebon finnas i allmänhet tre skilda proveniensbeteckningar,
av vilka den äldsta i rött bläck lyder: Monasterii Trebonens is. I ålder
härefter följer ett av Peter Voks inre exlibris, oftast folioexlibriset. Den
tredje och yngsta anteckningen hänför sig tydligen till en nykatalogisering
av klosterbibliotekets bokbestånd: Ex Bibliotheca Canonicorum
Regula-rium S. Augustini Trebonæ 1718. Inkunablerna från Borovan hava
1 A. Schubert, Urkunden-Regesten aus den ehemal. Archiven der von Kaiser Joseph II.
aufgehobenen Klöster Böhmens (Innsbr. 1901), s. 1 (Borovan), 8 (Tfebon). — Boh.
Bal-BINUS, Bohemia docta ed. R. Ungar, P. III (Pragae 1780), s. 138-151.
2 Balbin, 1. c, III, s. 140.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
