Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STUDIER I VADSTENA KLOSTERS BIBLIOTEK
147
Sigfrido, Erico, Eskillo, Botvido, Olavo —, vilka tyda på, att codexen följer
något av de svenska stiftens liturgiska tradition.
Bland de svenska helgon, som vid denna tidpunkt kunde förekomma
i de liturgiska böckerna, saknas alltså Helena och David. Helenas, Skara
domkyrkas specialhelgons officium skulle icke ha saknats, om boken hade
skrivits för att användas i Skara stift. Likaså hade Davids officium säkert
medtagits, ifall codexen hade varit avsedd för Västerås stift. Att Åbo stift
här icke kan komma i fråga, ser man bl. a. därav, att S:t Henriks dag har
sin plats mellan Prisce och Fabiani et Sebastiani, alltså den 19 januari,
icke den 20 jan. såsom fallet alltid var i Finland.1 Enbart den
omständigheten, att S:t Eriks translationsfest i januari icke omnämnes, behöver i och
för sig ej betyda, att codexen icke kunde härstamma från Uppsala
ärkestift — kortjänsten vid translationsfesten synes i det närmaste varit
identisk med densamma vid passionsfesten (se t. ex. Breviarium Upsalense 1496,
fol. G lv), och dessutom är det tillsvidare oklart, när man började fira
translatio Erici såsom en reguljär, i kalendern införd liturgisk festdag
(kalendern i Registrum Upsalense från 1344 upptar ännu icke denna fest) — men
vissa andra egenheter i proprium de sanctis-avdelningens kalendariska
konstellation utesluta möjligheten att lokalisera handskriftens proveniens till
ärkestiftet; sålunda förekommer Bernhardi dag före Bartholomaei, alltså den
20 augusti, såsom i alla övriga svenska stift utom Uppsala, där Bernhardus
firas först den 25 aug. Då Sigfrids och Botvids fester i Sveriges alla stift
hade ett gemensamt datum, ge dessa helgons förekomst i och för sig inga
kriterier på handskriftens proveniens.
Det återstående svenska helgonet Eskils plats i codexen avgör frågan.
Eskil förekommer här emellan Primi et Feliciani mm. och Barnabe ap.
Denna ordning är karakteristisk endast för Strängnäs stift, där Eskils dies
natalis firades den 11 juni och Barnabas fest först följande dag.2 De andra stift
i provincia Upsalensis, i vars liturgi dies natalis Eskilli förekommer3 — d. v. s.
Uppsala, Linköping och Åbo — fira den den 12 juni och låta alltså
Barnabas inneha sin allmänkyrkliga plats i kalendern (n/6), så att ordningen i
proprium de sanctis blir: Primi et Feliciani, Barnabe, Eskilli.
Breviariets samhörighet med Strängnäs stift blir redan härigenom
odisputabel, och en jämförande detaljgranskning av dess proprium de sanc-
1 Der Heiligenkalender Finnlands, s. 210—217.
2 Enligt ett kalenderfragment från Strängnäs, anfört av Collijn, Redogörelse, s. 47,
var så fallet redan på 1200-talet.
3 Det fanns, som bekant, en annan Eskilsdag, festum translationis, som firades i oktober.
Om denna dags officium säges i vår codex: De sancto Eskillo. totum supra [= die natali].
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
