Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HANDSKRIFTER AV REVELATIONES SANCTAE BIRGITTAE I PRAG 161
skrifterna och Ms. 40 tilläggen till I: 3 och 16, III: 10, IV: 16, 32, 34, 51, 121
och 129. Dessutom saknas genomgående slutorden till II: 13 och senare
delen av IV: 52, vilka textpartier äro att betrakta som deklarationer. Dock
ha icke alla dessa tillägg varit borta ur den grundtext, på vilken de
böhmiska handskrifternas fyra första böcker återgå. Ms. 774 har ordet
»de-claracio»1 i texten efter IV: 51 och 52 samt i margen vid IV: 16 och 32, ja
detta ord förekommer t. o. m. på ett så överraskande ställe som vid IV: 17,
för vilket kapitel hänsyftning sker till lib. VIII, där additioner ej förekomma.2
Tvillinghandskriften, Ms. 972, har vid II: 13 »declaracio» och vid I: 16 det
märkliga »declaracionem require in fine secundi».3 De additioner i lib. I—
IV, som man ej kan finna något spår av i praghandskrifterna, äro alltså till
antalet blott fem och tillhöra I: 3, III: 10 och IV: 34, 121 och 129.4
I skarp kontrast till de tidigare böckernas rika additionsmaterial står
en total avsaknad av sådant i lib. V—VII.5 Vid slutet av lib. VI söker man
fåfängt efter de utlovade tilläggen.6 De senare böckerna ha således en
avgjort äldre prägel. Deras text ansluter sig nära till innehållet i de
handskrifter, som Westman sammanfört i sin grupp I. Däremot uppvisa de främre
böckerna samma textgestalt som flertalet bland de codexar, vilka tillhöra
Westmans grupp II. Alltså representera praghandskrifterna i själva verket
en mellan de båda grupperna stående övergångstyp, och de två av Westman
beskrivna Cropacz-handskrifterna borde därför åtminstone ha stått först —
och ej sist — bland den andra gruppens manuskript. Den allt dominerande
fråga, som här kräver en lösning, gäller de båda heterogena texternas
sammanföring. Detta problem kan enligt mitt förmenande ej lösas genom en
undersökning av de böhmiska -— och polska —- handskrifterna allenast,
isynnerhet som, efter vad jag funnit, yngre handskrifter av tysk proveniens
fine» (Ms. 1525 »in fine sexti»). Efter III: 12 följa orden: »hic fuit episcopus vexionensis,
qui cum esset rome multum de suo redditu angustiaretur, auditum est in spiritu, die inquit
quod mora sua vtilior (est)». Till III: 19 har fogats deklarationens begynnelseord: »Miraris
filia quare alius episcopus».
1 Detta är överallt skrivet av samma hand som texten i övrigt.
* De enda (eventuella) undantagen ha anförts ovan, föreg, s., not 5.
3 Detta kan enklast förklaras med att »secundi» är felskrivning för * sexti».
4 Strängt taget är antalet allenast fyra, eftersom additionen till I: 3 först mycket sent
uppträder i handskrifter.
5 Då lib. V i den tryckta texten har blott en enda addition, förklaringen till
inter-rogatio XVI: questio III, och därtill kommer, att detta tillägg är synnerligen ungt, kunde
rent teoretiskt sett lib. V även räknas tillsammans med de första böckerna. Att så ej skett
har först och främst berott därpå, att SA fått sin plats mellan IV: 144 och lib. V.
6 En annan iögonenfallande differens är, att för kapitel i de första böckerna
hänvisning sker »in libro ad reges», medan lib. VI och lib. VII ha alla kapitel utskrivna. (I lib.
V förekommer aldrig någon hänvisning till lib. VIII.)
12 — 26322. Nord. tidskr, för bok- och biblioteksväsen 1926.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
