Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
170
C. F. HENNERBERG
bei den übrigen Diözesen durchaus nichts ungewönliches sind.» De olikheter,
som Lindberg nämner, och de, som han icke nämner, nämligen de i
punkterna 2 och 7 härovan påpekade, torde tillsammantagna näppeligen få anses
såsom obetydliga. Gent emot Lindbergs påstående om skillnader i
kalendarierna för missalen och breviarier inom samma stift torde man böra anföra,
vad dr Malin i förutnämnda arbete, Der Heiligenkalender Finnlands, sid. 38,
säger just om denna sak, nämligen: »Die Kalender zu den beiden Büchern
waren nämlich in demselben Bistum völlig identisch, wofern sie aus der
gleichen Zeit stammten.» Vidare å samma sida i noten: »Die einzige
Aus-nahme, die ich in Finnland und Schweden bemerkt habe, ist, dass sich in
gewissen vereinzelten Fällen an demselben Tage der folgende
Festgradver-merk findet: ’duplex, in missa totum duplex’». Får man som riktig anse
dr Collijns datering av G till år 1493,l så är tidsskillnaden mellan G och B
20 år. På denna jämförelsevis korta tid torde helt säkert inga så
genomgripande förändringar inom kalendarierna för två tryckta ritualböcker blivit
företagna, som det skulle hava skett inom Västerås stift, därest G verkligen
hört dit.
På grund av de här framdragna skiljaktigheterna mellan gradualet och
västeråsbreviariets kalendarium torde man vara berättigad att ställa sig
tveksam inför Lindbergs bestämning av Graduale Svecicum till Graduale
Arosiense. A priori synes det ju egendomligt, att ett av de minsta svenska
stiften, som icke — såvitt känt är — förrän år 1513 lät trycka en liturgisk
handbok, nämligen breviariet, skulle hava kostat på utgivningen av ett
tryckverk, som utan jämförelse är det omfångsrikaste och dyrbaraste, som
under 1400-talet trycktes för svensk räkning. Jag håller det dessutom för
sannolikt, att ett mera ingående studium av denna särskilt för den medeltida
svenska hymnologien så viktiga bok skall visa, att densamma utgivits för
att tjäna hela den svenska kyrkan och dess olika stift, på vilken grund
lokala festdagar, såsom den av Lindberg påpekade Lazarus från Västerås,
även upptagits. Det synes mig därför vara lämpligare att allt fortfarande
beteckna gradualet med Klemmings titel Graduale Svecicum.
1 Lindbergs funderingar (s. 54 not 2), att gradualet möjligen skulle kunna vara tryckt
ett gott stycke in på 1500-talets början, faller på typologiska grunder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
