Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NICOLAUS JOHANNIS SMALANDIUS
173
som gjort det möjligt att på denna väg tränga in i spörsmålet om Smålanda
identitet. De skriftliga anteckningar han gjort i sina böcker äro visserligen
icke upptagna i originalets form, utan översatta till franska eller endast
antydda, men ändå tillräckliga för att föra forskaren på rätt spår. Vid ett
i Hammerkatalogen upptaget exemplar av Sleidanus, De statu religionis et
reipublicae Carolo V. caesare commentarij, Basel 1556, sammanbundet med
Modreius, Commentariorum de republica emendanda libri quinque, Basel
1554, står Nicolaus Johannis Smålanda namn med tillägget »a Forswick 1577»
och vid Titelmannus, Dialectica considerationis, Coloniae 1543, står samma
namn med tillägget »de Forswik», i själva boken alltså antingen »till
Forswik» eller »de Forswik», om inskriften, som troligt är, varit avfattad på
latin.1 En person, vilken betecknar sig som ägare till en sätesgård, alltså
sannolikt innehavare av densamma med frälserättigheter, kan icke gärna ha
varit någon vanlig kaplan. Ytterligare styrkas vi i denna uppfattning av
anteckningarna i ett tredje arbete i Hammerkatalogen, Chytraeus, Explicatio
apocalypsis Johannis, Vitebergae 1571,2 där vi av allt att döma ha tre
generationer av samma släkt representerade bland äldre ägare, först Nicolaus
Johannis Smalandius, vidare antagligen hans son Johannes Nicolai med det viktiga
attributet nob., och sannolikt dennes son Johannes Johannis.
Utgångspunkten för vår fortsatta undersökning blir gården Forsvik.
Något mera allmänt känt gods med detta namn finnes endast i
Västergötland, i Undenäs socken av Skaraborgs län, och de geografiska handböckerna
meddela oss rörande äldre ägare till denna gård, att den i slutet av
1500-talet donerats till Nils Jönsson Jacobsköld, hertig Karls sekreterare, vars son
senare ägde densamma.3 En blick i Ättartavlorna visar oss genast, att vi
för arbetet sedan fortsatts och avslutats av sonen. Härför talar i första hand att böcker ur
de samlingar, som redan av den äldre Germund Cederhielm (d. 1741) förvärvats för det av
honom grundade biblioteket på Säby, hava antingen Germund Carls eller Germund
Ludvigs initialer. En granskning av Hammerkatalogen, vari som påpekats en betydande del av
Cederhielmska samlingen finnes upptagen, visar detta. För att lämna några exempel ha av
Nicolaus Johannis Smalandii eller hans söners böcker endast 3 Germund Carls, medan däremot
13 ha Germund Ludvigs initialer. Av Anders Svensson Ödeils bibliotek ha 2 arbeten
Germund Carls, medan 9 ha Germund Ludvigs initialer. Dessa proportioner synas tala för
att Germund Carl Cederhielm med sina initialer försett en mindre del av det gamla
familjebiblioteket, och då kanske snarast den på Sörby, där han vistades sista tiden av sitt liv,
medan Germund Ludvig efter faderns död, sedan han slagit sig till ro på Säby, efter dennes
exempel med sitt monogram försett den där förvarade vida större delen av släktens
boksamling. Därjämte har han kanhända på samma sätt märkt de böcker, som införlivats med
biblioteket under hans egen tid.
1 Catalogue de la bibliothéque Hammer, T. 4, nr 27163, T. 2, nr 10426.
2 Catalogue de la bibliothéque Hammer, T. 1, nr 6773.
3 Ahlenius, Kempe m. fi., Sverige, Bd 3, s. 399.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
