Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
174
O. WALDE
i släkten Jacobsköld ha att söka både Nicolaus Johannis Smalandius, dennes
son Johannes Nicolai och sonson Johannes Johannis. Mysteriet kring den
förstnämndes person har därmed skingrats och vikit för en klar och
påtaglig verklighet. Till att börja med verka dock uppgifterna hos Anrep
något förbryllande på vår uppfattning av sakläget. Anrep uppger nämligen
att Nils Jönsson var född i Norge och under en orolig tid i detta lands
historia, då dess adel varit utsatt för svårt förtryck, begivit sig, ledande sin
lille bror vid handen, över gränsen till Sverige och efter ansträngande
vandringar kommit till bebodda trakter. Vore dessa uppgifter riktiga, kunde man
möjligen tänka sig att Smalandius, som det väl eljest ligger närmast till hands
att översätta med Smålänning, i stället syftade på Smaalenene i Norge, att han
sålunda varit bördig från området öster om Kristianiafjorden, alltså från
någon av gränstrakterna mot Värmland på svenska sidan. Studerar man
emellertid de brev och aktstycken, som utgått från sekreteraren Nils
Jönssons hand, finner man att han behandlar svenska språket på ett fullt
tillfredsställande sätt och att inga norvagismer stå att upptäcka i hans
framställning. Detta tyder väl snarast på att han varit född i Sverige och i så
fall bördig från Småland. Men att själva släkten härstammat från Norge,
eventuellt Danmark, och i någon tidigare generation, t. ex. först med Nils
Jönssons fader eller ännu tidigare, kommit till vårt land, därpå tyder det
namn, varunder släkten sedermera introducerades på riddarhuset.1
Namnbildningen Jacobsköld verkar för denna tid fullkomligt främmande, men gåtan
löses, då man betraktar ättevapnet, i blått fält tre pilgrimssnäckor, två och
en ställda. I den dansk-norska heraldiken bär pilgrimssnäckan benämningen
’Ibskal’, ordagrant översatt ’Jacobssnäcka’, och namnet Jacobsköld förefaller
endast vara en mer eller mindre fonetisk efterbildning av den danska termen.2
1 Antagandet att ätten Jacobsköld härstammat från Norge förnekas bestämt av norska
auktoriteter på området. Man känner ingen norsk adlig släkt, som använt ett vapen med
tre pilgrimssnäckor. Däremot meddelar kapten Chr. Munthe, som jämte professor Oluf
Kolsrud varit älskvärd nog att göra undersökningar i ärendet, att detta vapen burits av en
urgammal jylländsk adelssläkt, vilken sedermera i åtlydnad av Fredrik I:s befallning, att
den danska adeln skulle anlägga familjenamn, efter sköldens röda färg kallar sig Rotfeld,
och att inom denna släkt liksom i den svenska släkten Jacobsköld förnamnen Jens och Niels
varit brukliga. Denna släkt angives vara utdöd i Danmark redan omkr. 1550, men det är ju
ingenting som hindrar att någon medlem därav överflyttat till Sverige och bosatt sig i
Småland. Att släkten Jacobsköld i sitt svenska vapen bär den blåa färgen, torde icke utgöra
något hinder för dess härstamning från den danska släkten, som har de tre pilgrimssnäckorna
i rött fält. (Se om släkten Rotfeld vidare Danmarks Adels Aarbog, 29, s. 423 ff.) — Jag
ber att få framföra mitt förbindligaste tack till herrar Kolsrud och Munthe för de
undersökningar de varit vänliga att göra i denna fråga, och mitt tack riktar sig jämväl till
statsarkivarien Fredrik Scheel som förmedlaren av de välvilligt meddelade upplysningarna.
2 Ibskallerne äro uppkallade efter den helige Jakob, San Jago di Compostella, sjö-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
