Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En hittills okänd upplaga av Variarum Rerum Vocabula. Av Isak Collijn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bufo — padda, andra hava ändrats eller supplerats med andra glosor:
soolhwerff > soolstand; wanwittigheet > wanmechtigheet;
watnfructan > watnsiwka; tibalia — hosor > knähosor;
tunica — lijffkiortil ärmalös > blott kiortil;
clamis — hoffmandzkåpa > ridkiortil; xenodochium — gestahws,
herberge > hospital; penula — regnkåpa, tillagt ridkåpa;
priuatus — besynnelig > eeghin, (1574) eghen; molestus — mödosam,
tillagt förtryteligh; iocundus — gladh, tillagt skemtigh;
contumax — geensträwig, treesk, 1559 tillägger eensinnat, 1574
geenstörtigh; nemus är 1538 översatt med mark, 1559 och 1574 med
lust mark, lust skogh; iaculum 1538 skott, skaffelijn, 1559 gote,
gaffuelijn, 1574 skott, gaffuelin.
Ordförrådet har även här och där utökats med nya glosor, varav jag antecknat: Jehenna — heluetes
eeld; Subsolanus p.p. — östanwäder; Fauoneus p.c.
— westanwäder; Auster — sönnanwädher; Aquilo — nordanwädher;semihora — halfftime; salax — skörachtigh; tenasmus — stemma, hekta, icke
kunna haffua stoolgång; synthesis — lijffkiortil; aquileus — watnferga;
leucopheus p.p. — rödhgrå; pisces conglaciati — galreyfisk;
intestina — kåldun; palestra —fechtebaan; calx ferratus — hestsko;
funus — lijk; forfex — vllasax; forficula — liten sax; forpex — sisäre,
(1574) cisar, hårsax; securis tectonica — timberbijla.
Några mera genomgripande ändringar i texten har jag icke funnit annat
än på ett ställe, nämligen vid tolkningen av ordet denarius, där det heter
»denarius war en silffpenning när the romare noghot bettre än itt quintin
fijnt silff så godh så pass som tiyo ortugar eller någhot bettre». Härefter
har 1538 års upplaga: »epter som Swenskt mynt nu gongandes är», vilket i
såväl 1559 som 1574 års upplagor ändrats till »tå Swenskt mynt är så gott,
at tolff öra göra itt lodh fijnt silff, och tre mark en Riens gyllene».
För övrigt kan anmärkas, att de från tyskan hämtade glosorna fått
stå kvar i den nya upplagan, formen eebräkerij (adulterium) upptages
sålunda oförändrad i såväl 1559 som 1574 års upplagor.
Det språk, som möter oss i 1559 års upplaga, är mera moderniserat
än språket i upplagan 1538. Vissa lokala former hava utbytts mot mera
gängse, ss. oghan > offuan, men utgivarens huvudsakliga strävan synes
hava varit att förenkla ortografien, väl under inflytande av språket i Bibeln
1540—41. Detta har emellertid icke alltid lyckats, ty ofta stå de gamla
formerna bredvid de nya och många ändringar äro gjorda utan konsekvens,
t. ex. stöuare > stöffuare, men höffwisk > höuisk. I många fall
beror också skrivningen på sättaren, som för att spara en rad borttagit en onödig
bokstav eller underlåtit att på det trånga spaltutrymmet verkställa en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
