Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En hittills okänd upplaga av Variarum Rerum Vocabula. Av Isak Collijn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ortografisk ändring, som skulle medfört glosans utökande med ännu en rad.
Utgivningen har säkerligen varit anförtrodd åt tryckeriets dåvarande
korrektor, kapellanen i Stockholm Petrus Erici,[1] som i denna egenskap synes hava varit verksam under hela den tid
Amund Laurentsson förestod tryckeriet.
I det följande skola några ortografiska olikheter i de båda upplagorna
påpekas. Utgivaren synes sålunda ha varit angelägen att avlägsna
dubbelskrivna vokaler, ehuru han, som av nedanstående exempel framgår, också
här förfarit nog så inkonsekvent. Ex. aa > a: baakhals > bakhals, men
bakdörr > baakdörr, flaat > flatt, kaar > kar i saltkar, sacramentekar, men också
kar > kaar, maal > mal; ee > e: aleenast > allenast, feet > fet, fleere > flere,
geespa > gespa, reem > rem i binderem, nålrem, skorem, men hesa > heesa,
breff > breeff, också i sammansättningar, grep > greep etc; ij>i är mera
konsekvent: blijdkas > blidkas, hwijta > hwita, lijka > like, pijge >pige, rijke
> rike, rijmfrost > rimfrost, sijdha > sidha, swijna > swina, men också swin >
swijn; oo > o: booskap > boskap, booting > boting, footband > fotband, froom >
from, grooff > groff, ploogh > plogh, men bord > boord, hol > hool, stor > stoor;
yy > y: fyyrbal > fyrbal, men fyyrspiijl; åå> å: i gåår > i går, snåålheet >
snålheet, men bår > båår, sår > såår; ää > ä: bäär > bär, swäär > svär;
öö > ö: löös > lös i tannalös, löslijffuat, röödh > rödh, men dör > döör, gröt >
grööt, siö > siöö; w > u: brwdgumme > brudgumme, giwtare > giutare, hwffua
> huffua, mwn > mun, niwsa > niusa, nw > nu, sliwnga > sliunga, tiwghu >
tiughu, men också duffua > dwffua, duk > dwk i diskadwk.
I st. f. o skrives oftast å som i nsv.: gott > gått, gong > gång, också i
föregångare, gångare, hiordgång, ingång, stoolgång, forstondig > förståndig,
longa > långa, noghot > någhot, wor, wort > wår, wårt o. s. v.
Skrivningen med ä i enstaviga ord eller i starkton åtföljt av två eller
flera konsonanter har ändrats till e: dwärgh > dwergh, fläsk > flesk, färsk >
fersk, fräkna > frekna, färga > fergha, härsk > hersk, slända > slenda, swårdh
> swerd, älff> elff o. s. v., men däremot brede > brädhe, cledhe > klädhe,
ledermakare > lädermakare, pleghar > plägar m. fl.
0 > ö i starkton: offuer > öffuer, offuersta > öffuersta, opet > öpet, sompn
> sömpn etc, härjämte for > för: förhals, förnufft, förstånd, förswarare,
föråldrar etc.
Av konsonantförbindelser kan påpekas: c > k i uddljud, t. ex. calk >
kalk, clart > klart, dockare > klockare, cloffue > kloffue, cläde > kläde, colare
> kolare, crok- > krok i krokfoot, krokryggiot, cruka > kruka; c > ch före t:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
