Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nyfunna fragment i Lunds universitetsbibliotek av Bruno von Schönebecks dikter. Av W. Norlind, Lund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NYFUNNA FRAGMENT I LUB AV BRUNO VON SCHÖNEBECKS DIKTER 113
rymma sällsyntheter. I hög grad betydelsefull för forskningen vore också
en systematisk genomgång av bibliotekens äldre bokbestånd i och för
undersökning av såväl bokomslagen som pärmarnas och ryggarnas innehåll.1 Till
vilka viktiga resultat dylika undersökningar kunna leda, är ju nogsamt
bekant genom de rika fynd riksbibliotekarien Collijn gjorde vid bl. a. sina
forskningar rörande äldre arkivalieomslag i kammararkivet och riksarkivet.2
Även ett visst begränsat fack av ett biblioteks samlingar kan vid en
systematisk genomgång ge utbyte i form av en överraskande upptäckt av
t. ex. det slag författaren gjorde hösten 1925 vid en revidering av den
ny-latinska vitterheten i Lunds universitetsbibliotek — och detta trots att
ifrågavarande avdelning säkerligen mer än en gång att döma av spåren varit
utsatt för »jaktexpeditioner» i bokpärmar och -ryggar. I pärmarna och ryggen
på Ludovici Cellotii Panegyrici et Orationes, Parisiis 16313 påträffades
nämligen en samling till en del rätt väl bevarade blad av en pappershandskrift
från 1400-talet. En noggrannare undersökning av dessa fragment visade,
att åtminstone en del av desamma innehöllo omfångsrika rester av den
medellågtyska skalden Bruno von Schönebecks dikter »Theophilus» och
»Van der almissen», vilka förut endast varit kända från en
»sammelhand-skrift» i Göttingen och efter denna jämte flera andra där befintliga dikter
av samma författare utgivits av F. Breucker.4 Ovannämnda säkert
identifierade fragment föreföllo nu emellertid stå i ett mycket nära samband med
övriga rester: såväl »Theophilus» som »Van der almissen» syntes utgöra
1 Om betydelsen av en sådan systematisk genomgång för undersökning av gamla
bokanteckningar se: O. Walde, Om bokanteckningar som källor och behovet av en
provenienskatalog i: NTBB, 5 (1918), s. 75-111. I LUB erbjuda i detta avseende många av de
böcker, som genom den Quennerstedtska donationen tillfördes biblioteket, och av vilka ett
flertal ägts av svenska krigsfångar i Ryssland, ett alldeles särskilt intresse.
2 Jfr I. Collijn, Redogörelse för . .. i kammararkivet och riksarkivet verkställd
undersökning angående äldre arkivalieomslag. Stockh. 1914. — S. A. SÖRENSEN, Middelalderske
latinske membranfragmenter i det norske Rigsarkiv; i: (Norsk) Historisk Tidsskr., R. 4: 6
(1910), s. 23 -47. — O. Kolsrud, To smaastykker om middelalderlige haandskrifter i Norge.
Trondhjem 1911. — A. Malin, Bidrag WI nordisk bokhistoria under medeltiden; i: NTBB,
9 (1922), s. 143-167 (särskilt s. 143—158).
3 Boken är en volym i 8° bunden i samtida pergamentband, äldsta sign. B[ibliotheca]
N[ova] 8° 3430, vilket utgör accessionsnumret. I motsvarande katalog se vi av handstilen, att
det är Lidbeck, som vid början av 1800-talet infört arbetet, det har sålunda vid denna tid
— sannolikt som gåva — införlivats med samlingarna. Enligt anteckning på titelbladet har
boken tillhört Johan Oelreich, universitetsbibliotekarie m. m. Niclas v. Oelreichs (1699—1770)
farfarsfar, som var handelsman i Hamburg och slutade som kungl, överdirektör för det
isländska kompaniet i Danmark (ANREP, Svenska adelns ättartavlor, s. v); vidare förekommer
ett handskrivet, mycket svårläst monogram: ECH (eller A?) DPS av okänd ägare, liksom,
överst, spår av en bortraderad namnteckning.
4 F. Breucker, Gedichte Brunos von Schonebeck; i: Jahrbuch des Vereinsfur
nieder-deutsche Sprachforschung, Jahrg. 30 (1904), s. 81—146.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
