Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Markus Hulth †
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MARKUS HULTH f 189
landets största bibliotek förmenades kunna reda sig med ett statsanslag av
15,000 kr. för bokinköp, bindning och expenser av skilda slag och med en
ordinarie tjänstemannastab, som sedan nådens år 1855 ej erhållit någon
utökning. Han inträdde i de extra ordinaries krets på en tid, då dessa voro
helt och hållet oavlönade — även den tidigare förefintliga, för många lockande
rätten att få räkna dubbla prästerliga tjänsteår hade bortfallit. Det första
anslaget till ersättning åt dessa för institutionen dock fullkomligt oumbärliga
tjänstemän beviljades för år 1893 med 2,500 kr., varav Hulth erhöll 500 kr.
Och kring detta belopp — en gång ökat till 700 kr., men å andra sidan vid ett
par månaders tjänstledighet genast minskat ned till 375 kr. — höll sig sedan
Hulths årsavlöning ända fram till år 1900, då han efter nio års tjänst vann
befordran till ordinarie befattning som tredje eller Lidénsk amanuens.
Jämför man förhållandena på dessa och andra områden — de flesta i våra ögon
lika svårfattligt blygsamma och vissa man torde gott kunna säga rent
upprörande efterblivna — med situationen sådan den ter sig nu vid Hulths
bortgång, så får man ju erkänna, att utvecklingen varit både snabb och
storartad — det gäller blott att ihågkomma, att den vetenskapliga forskningen
gått framåt med ännu mycket raskare steg, varför svårigheterna att motsvara
dess krav sannerligen icke äro mindre nu än då.
Att Hulths insatser i institutionens liv och utveckling under detta långa
och viktiga skede varit lika betydelsefulla som mångsidiga torde knappast
behöva framhållas, även om det beträffande de flesta av dem gäller att de
helt falla inom den inre tjänsten och därför icke alltid låta sig exakt påvisas.
Hans medverkan i institutionens expansion hade åtminstone före hans egen
chefs tid nog oftast uppslagets och den förberedande utredningens karaktär,
som sedan kom hans överordnades framställningar till godo. Visst är
emellertid, att det personliga arbete han, idog och plikttrogen till det yttersta,
besjälad av entusiasm för sitt kall och av hängiven kärlek till sin institution,
utfört till universitetsbibliotekets fromma, det utgör en samlad prestation av
stora mått — redan i den dagliga löpande tjänsten, där han alltid stod beredd
att gripa in där han bäst behövdes, utan att skatta någon gren av
verksamheten alltför ringa, var hans medverkan ofta ovärderlig och för institutionen
snart sagt omistlig. Till någon del berodde detta på hans utbildning som
naturvetenskapsman — det har ju i vårt land jämförelsevis sällan hänt att
forskare av denna studieriktning ägnat sig åt biblioteksbanan, men för
Carolina Rediviva, som har att tillgodose den livaktiga och omfattande forskning,
som på dessa områden bedrives vid Uppsala universitet, utgjorde en så väl
skolad naturforskare som Hulth en tillgång av synnerligt värde. Redan i
institutionens rika samlingar funnos arbetsuppgifter i mängd för en sådan
kraft: de naturvetenskapliga litteraturavdelningarna krävde nyordning,
revision och omsignering, betydliga samlingar av handskrifter i dessa discipliner,
särskilt i kemi, geologi, mineralogi och bergsvetenskap, teknologi m. m., som
länge väntat på sakkunnig behandling, ordnades och katalogiserades av Hulth,
accessioner som t. ex. Adam Afzelii papper, för vars förvärvande Hulth verk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
