Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
194 ___________________RECENSIONER________________________________
tiska läggning och sin mångsidiga duglighet helt säkert haft goda
förutsättningar att göra sig en framtid. Dessa planer skötos emellertid åt sidan, då
han i maj år 1742 ingick äktenskap med den ett år förut avlidne
boktryckaren Johan Laurentius Horrns änka Helena Indebetou och därigenom blev
ägare till ett av Stockholms åtta då existerande tryckerier, vilket, om det
också ej tillhörde de största, dock hade en viss omsättning och i varje fall
erbjöd möjligheter till en icke obetydlig utveckling.
I och med övertagandet av det Horrnska tryckeriet inledes den
betydelsefullaste perioden i Salvius liv, och Schücks skildring antar därför här
mer omfattande proportioner. Som bakgrund tecknas dels en av
kulturhistoriskt intressanta enskildheter livad bild av förhållandena inom 1700-talets
boktryckarskrå, dels också en exposé av den allmänna bokmarknaden, sådan
den då tedde sig, bunden och hämmad som den var genom bokbindarnas
mer än sekelgamla privilegium på att ensamma få både binda och försälja
böcker. Salvius verksamhet inriktades redan från början på att bryta
skråtvånget och bana väg för en fri och obunden handel med såväl utländska
som svenska böcker. Om denna hans envisa, till slut framgångsrika kamp
berättar Schück med ett liv och ett intresse, som förlänar skildringen
formlig spänning och förråder ett oförtydbart rent personligt deltagande från
författarens sida. Karaktäristiska, mången gång roande citat ur de många
skrifter, som under årens lopp växlades mellan Salvius och hans antagonister
bland skråtvångets anhängare, belysa framställningen och skänka den
tidsfärg och konkretion. Som en intressant detalj må påpekas att Salvius i ett
företal till en bokkatalog år 1767 förklarar att allmänhetens smak är helt
inriktad på »romaner, voyager och historietter». »Annat», tillägger han,
»frågas nu för tiden föga efter.» Omdömet bör observeras, då det ju härrör
från en man, som bättre än de flesta bör ha ägt tillfälle att iakttaga
förändringarna i den stora publikens litterära inställning.
Ett särskilt avsnitt behandlar Salvii verksamhet som förläggare och
hans härav föranledda lärda byteshandel med utlandets litterära centra.
Det är en vacker rad av vetenskapsmän, som han har samlade i sin
förlagskatalog. Främst i raden står Linné med ej mindre än 22 arbeten, men även
en mängd andra bland frihetstidens främsta forskare äro företrädda med flera
eller färre skrifter. Åtskilliga av dessa voro helt säkert ganska inbringande
förlagsartiklar, men i andra fall torde förläggarens vinst ha varit ganska
tvivelaktig. Att han dock åtog sig att på detta sätt med egen, ibland kanske
ej så obetydlig ekonomisk risk föra ut den svenska vetenskapens alster på
den litterära världsmarknaden bevisar att han icke blott var en driftig
affärsman utan också ett stycke av en idealist. Icke med orätt har således Svenska
Akademien på den medalj, som i år ägnats honom, skrivit orden Amorem
litterarum fovit, ty otvivelaktigt har han genom sitt intresserade och
framgångsrika arbete spelat en verkligt betydande roll som befrämjare av svensk
litteratur och svensk forskning. O. Wieselgren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
