Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Halvar E. Lagerqvist: Biblioteksstatistik. Några synpunkter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BIBLIOTEKSSTATISTIK 165
vikt. Det är ju framför allt den, som tjänar som mätare på de behov, som
olika grenar av biblioteksverksamheten hava, och det är den, som bildar
underlaget för alla framställningar till statsmakterna angående de periodiskt
återkommande krav, som biblioteken måste framställa för att alltjämt bliva i stånd
att fylla sina uppgifter. Viktigt är, att räkenskaperna uppställas så, att man
ständigt kan överskåda förhållandet mellan sådana utgiftsposter som t. ex.
nya böcker, fortsättningar och tidskrifter samt bindning. Det sker ju även,
men det kan kanske vara skäl att påpeka, hurusom man just genom detta
får en klar bild av hur det ekonomiska utrymmet för anskaffning av nya
verk allt mer inkräktas av de andra här nämnda utgiftsposterna. Det är
lätt att inse betydelsen av detta för motivering av de anslagsförhöjningar,
som ju då och då äro nödvändiga, om icke institutionernas kulturarbete
skall stagnera. Önskvärt kunde kanske vara att, som ofta sker i utlandet,
utgifterna för olika fack specificerades. Det skulle möjligen underlätta ett
rättvisare avvägande av deras krav och behov.
Andra punkten av driftsstatistiken angavs ovan innefatta redogörelse
för bibliotekens tillväxt. Härvidlag är vanligt i Sverige liksom i utlandet,
att tillväxten till en början grupperas efter sin proveniens, d. v. s. tillväxt
genom köp, byte eller gåvor samt slutligen genom lagstadgad leverans, hos
oss som bekant åliggande boktryckerierna. Det kan synas, som om räkningen
av löpande accessioner utan vidare skulle kunna ske efter precis samma
grunder som ovan utvecklats angående beståndsstatistiken, men detta låter
sig ej göra beroende därpå, att nyförvärven ofta, detta gäller isynnerhet
leveranstrycket, icke inkomma till biblioteken i bokbindarband utan i lösa
häften och blad. Då det i allmänhet av praktiska skäl måste anses
nödvändigt att räkna det inkommande trycket omedelbart vid mottagandet och före
dess vidare bibliotekstekniska behandling, så måste denna räkning ske efter
de föreliggande bibliografiska enheterna. Detta är onekligen en olägenhet,
då på grund härav den årliga accessionssumman icke kan direkt adderas till
förut föreliggande beståndssiffra, men denna olägenhet kan i viss mån
neutraliseras genom senare särskilt gjord räkning av under året från bokbindare
återkomna band. Praxis synes på denna punkt vara något skiftande i
våra vetenskapliga bibliotek. Det vore i hög grad önskligt, att
överenskommelse kunde träffas om ett likartat förfaringssätt. För min del anser
jag utan tvekan, att det lämpligaste sättet för tillväxtens beräknande är det
rent mekaniska, så som det tillämpas särskilt beträffande Kungl, bibliotekets
svenska leveranstryck. Till denna uppfattning har jag letts av mitt arbete
12 — 30430. Nord. tidskr. för bok- och biblioteksväsen 1930.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
