Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Halvar E. Lagerqvist: Biblioteksstatistik. Några synpunkter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
166______________________H. E. LAGERQVIST
med just detta svenska leveranstrycks beräknande. Som bekant består detta
av en synnerligen heterogen massa av bundna och obundna volymer,
tidskriftshäften, tidningsnummer och ett otal större och mindre broschyrer, lösa
blad och kort. Varje beräkningssätt, som söker att ur denna massa på
förhand konstruera fram det antal volymer, som senare skall framkomma härur,
måste med nödvändighet bli godtyckligt, och godtycklighet är just vad som
framför allt bör undvikas vid statistiska beräkningar. Och härtill kommer
det synnerligen viktiga skälet, att en rent mekanisk räkning av antalet
volymer, tidningsnummer, blad etc, som levereras från tryckerierna, är det enda
sätt att räkna dessa tryckmassor, vilket ger ett mått på det arbete, som åligger
personalen. En tidningsårgång, som inkommer i 300 nr måste nummer för
nummer kontrolleras, och detta är ett arbete, som är 300 gånger större än
att räkna en aldrig så tjock volym. Det är därför icke blott med den
föreliggande verkligheten överensstämmande, att ange dessa 300 nr i statistiken,
det är även rättvist mot den med dessa leveranser arbetande personalen,
då ju en uppskattning av dess arbetskvantum härigenom erhålles. Orsaken
till att man tidigare hos oss, liksom flerstädes i utlandet, icke velat räkna
bibliotekens accessioner på detta helt mekaniska sätt, är väl egentligen den,
att man ansett sig få skenbart orimligt stora accessionssiffror. Häremot
kan emellertid invändas, dels att dessa stora siffror äro verkliga,
motsvarande ett visst arbete, dels att man ju ej alls utger dessa siffror för att vara
några slags volymtal jämförliga med dem som erhållas vid
beståndsräkningen och slutligen, att skiljaktigheten mellan denna mekaniska räkning och
ett eljest använt, mera approximativt uppskattande ju egentligen endast gäller
periodiska publikationer utkommande i ett stort antal nummer. Den
ofantliga massan små broschyrer och ettbladstryck måste ju i alla fall räknas
styckvis. Härtill kommer, att arbetet med bestämning av ett tryckalsters
plats i biblioteket i dess realsystem är lika stort för det minsta och
obetydligaste som för det största.
För den som tilläventyrs i alla fall känner sig illa berörd av de i vår
accessionsstatistik framkommande stora siffrorna, såsom ägnade att vid första
påseendet giva en överdriven föreställning om bibliotekets tillväxt, vill jag
framhålla, att de alltid böra jämföras med den hyllmetersiffra, som också
regelbundet angives. Denna ger ju ett bestämt och klart mått på tillväxtens
volym. Härtill kommer, att uppgifter angående antalet från bokbindare
inkomna band också finnas att tillgå för dem, som vilja ha en siffra för
tillväxten i vanliga band.
Önskligt vore därför enligt min åsikt, att det här skildrade rent mekaniska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
