Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40 GEORG SCHAUMAN f
blev e. o. amanuens 1849 och utnämndes till amanuens 1854 samt avgick
från biblioteket 1867. August Schaumans tjänstgöring vid biblioteket som
e. o. amanuens omfattade blott en termin, v. t. 1851, och den gratifikation
av 40 rubel silver, som han erhöll för därstädes utfört arbete, var »den
enda lön av statsmedel jag i mina dagar haft lyckan att uppbära», säger
han själv. I Georg Schaumans intressen och i hans verksamhet framträda
mycket klart de inflytanden familjetraditionerna och atmosfären i hemmet
utövat på honom.
Efter avlagd studentexamen 1887 vidtog Schauman med sina studier
vid Universitetet och inträdde därjämte snart i Universitetsbibliotekets tjänst,
där han blev e. o. amanuens den 23 februari 1889. Härmed vidtog en
verksamhet, som sträckte sig över fyra decennier, fyllda av intensivt och
mångsidigt arbete. Och arbete har krävts. Biblioteket sådant det var, när
Schauman började tjänstgöra där, var i mångt och mycket något helt annat
än det bibliotek han vid sitt frånfälle lämnade. En livfull inblick i vissa
förhållanden gives i de två små broschyrer rörande Universitetsbiblioteket,
som utkommo 1892, den senare författad av Schauman. Stilla, fridfullt och
idylliskt ter det sig på avstånd, men fullt så väl torde det ej ha varit.
Mycket av bibliotekets verksamhet rörde sig ännu i de former, som skapats
på 1840-talet vid överflyttningen till bibliotekets nya byggnad. Läsesalen
låg i övre våningen; plats kunde där beredas blott för ett par tiotal läsare,
och detta utrymme hade länge varit mer än tillräckligt. Då artificiell
belysning för eldfarans skull ej kunde komma i fråga, var läsesalen öppen
endast 5 timmar dagligen. Utlåningen försiggick i det lilla rum, som nu är
förrum till den nuvarande läsesalen; synnerligen opraktisk var dess placering
med obekväma kommunikationer med boksalarna. Bibliotekets personal
bestod av bibliotekarie, vicebibliotekarie och 3 amanuenser, såsom fastställts i
Universitetets statuter av 1828, samt extraordinarie amanuenser, vilkas antal
ej var fastställt och vilkas avlöning var ytterst minimal, när den ej bestod
i blotta äran att vara fäst vid Universitetsbiblioteket, »ty man kommer ej
till UB för att bli rik, utan för att bli salig». Bibliotekets årsanslag ^ör
nyanskaffning och inbindning steg till 18,000 Fmk, ett belopp, som för de^n,
som varit med redan tidigare, kanske tedde sig storartat, ty 1884 hade cjet
höjts från 12,000 Fmk, men som i sig var allt annat än tillräckligt.
Visserligen hade redan under föregående decennium betydande nya initiativ
tagits för modernisering av bibliotekets verksamhet. Vid sidan av den
ajll-männa katalogen hade specialkataloger i bokform över vissa fackgruppjer
utarbetats eller påbörjats — med den kuriösa konsekvensen att i den mån
litteratur infördes i specialkataloger densamma avfördes från
generalrepør-toriet. Större precision i lånens bokföring hade införts o. s. v. Men
universitetet hade ingått i en period av utveckling, antalet av såväl lärare sojn
studenter var statt i tillväxt, och nya, moderna strömningar gjorde sig
gillande i den vetenskapliga forskningen, vars idkare även genom personlig
kontakt med forskningscentra utomlands bättre än förr kände, vad som h^s
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
