Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
150______________ RECENSIONER
trätt i disputationer. De saknas här helt och hållet. Man kan få ett
begrepp om denna litteraturs omfång genom Lénströms Sveriges litteratur- och
konsthistoria, som (s. 161) upptar ett trettiotal författare endast för
1700-talet, av vilka endast ett par återfinnas hos Vannérus. Av estetikern A.
Lidbecks omfångsrika författarskap finnes ett enda arbete och ingen
hänvisning till hans talrika disputationer. Mycket vanligt är det, att ett verk tagits
upp utan att anges som disputation. Så t. ex. J. Billovius, Sciagraphica
(1700), H. L. Javelinus, Breviarium ethicum (1650) och J, Magni, Defensio
necessaria (1615). Det må gärna erkännas, att en uttömmande behandling
av disputationslitteraturen hade varit både svår och tidsödande.
Om bibliografiens omfattning kan tilläggas, att manuskript av en del
äldre författare tagits upp med hänvisning till Schück, Annerstedt och andra
källor. Om detta är en farlig princip, så får det betecknas som ödesdigert,
att arbeten upptagits utan att anges som manuskript. Detta är fallet med
J. C. Lenæus, De optima republica, som ingår i Engeströmska samlingen
på Kungl, biblioteket (C. IV, 1, 45).
Filosofi har tagits »i en viss äldre, traditionell och mycket omfattande
bemärkelse — inbegripande t. ex. psykologi och ästetik», ja, t. o. m. teosofi,
hypnotism m. m. Detta är naturligtvis en smaksak, men det finns alltför
många fall, där gränsen alldeles uppenbart överskridits, oftast beroende på
att författaren icke sett de skrifter han förtecknat. Jag har antecknat ett
tiotal sådana fall:
S. 47: Den ädelmodiges caracter (rättare: Den ädelmodigas caractèr)
(Stockh. 1766) är en obetydlig skrift på 8 sidor, som icke kan betecknas som
filosofisk. Av samma slag är det följande anonyma arbetet, Caracterer eller
sede-bilder af menniskior (Stockh. 1754), vars författare kan avslöjas med
tillhjälp av Bygdéns anonymlexikon. Det är författat av Abraham Sahlstedt
och dess första del är en översättning efter Theophrastus. S. 64: Den
ensamme eller hjertats philosoph (Ups. 1795) är en roman, en av de mera
kända efterbildningarna av Sternes sentimental journey. Författaren är C.
B. Lybecker. S. 65: Faxe, J. W., Brefväxling emellan tvänne vänner...
(Stockh. 1785—87) är av teologiskt-polemiskt innehåll och behandlar dogmen
om återlösningen. S. 71: Frese, J., Karta sede-läror .. . (Stockh. 1726) är
lärodikt i bunden form. S. 91: Hallander, S., Om den sanna lycksaligheten
(Lund 1708 — många flera uppl. finnas än de tre, som uppgivas här!) är av
uppbyggligt innehåll. S. 122: Lemvig, O. S., Salomons Ethica (Stockh. 1673)
är, som namnet antyder, en parafras av Ordspråksboken och Predikaren,
och hans Konst att känna folck .. . (Stockh. 1673) är en
Theophrastosefter-bildning, som icke ens är självständig, då den är en översättning efter J.
Halls engelska original och alltså icke hör hemma i denna bibliografi. S.
161: Polhem, Chr., Wishetens andra grundval... är ett matematiskt arbete.
S. 186: Schröder, H., Mening om Christiani Democriti skrift. .. (Stockh. 1729
— ej 1731!) är av teologiskt-polemiskt innehåll. (Titeln dessutom ej exakt.)
S. 218: Warnmark, P., Tuckte-spegel (Ups. 1687) innehåller tafatta, rimmade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
