Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER _____________151
sentenser. S. 229: Zetherström, J. N., Philosophisk portrait-målare (Örebro
1776) är en samling moraliska karaktärsstudier i vanlig 1700-talsstil. Detta
är endast några få exempel. Många andra skrifter skulle kunna utmönstras
såsom hörande till andra fack, särskilt juridik eller teologi t. ex. litteratur
om den strauss’ska bibelkritiken. Detta urval ställer mycket stora krav på
bibliografen, och det har säkert icke varit lätt att begränsa ämnet.
Det stoff, som Vannérus samlat, har framlagts helt och hållet
obearbetat. Att t. ex. de anonyma skrifterna icke avslöjats efter så allmänt
tillgängliga källor som Bygdéns arbete och Kungl, bibliotekets katalog, har
hämnat sig på flera sätt. Icke mindre än 19 kunna avslöjas, och det visar
sig då, att några av de skrifter, som upptagits i denna bibliografi, vilken i
motsats till Hammarskölds ej tar hänsyn till översättningar från utländska
författare, just äro översättningar. Två skrifter ha t. o. m. upptagits
dubbelt, dels med författare, dels anonymt, beroende på att anmärkningen om
verkens anonymitet uteglömts på det förra stället. Värre är, att en hel rad
icke-svenska författare kommit med från Hammarsköld och andra källor,
fastän det hade varit en mycket enkel sak att genom Jöcher eller t. o. m.
Nordisk familjebok få reda på deras nationalitet. På grund härav borde
följande 14 titlar ha utgått (ett par fall ha redan anmärkts):
S. 30: Boecler(us), J. H., Libellus memorialis ethicus (Ups. 1718) trycktes
först i Strassburg tillsammans med hans Institution es politicæ. Boecler, som
varken föddes eller dog i Sverige, kan väl ej betraktas som svensk, därför
att han under tre år av sitt liv uppehöll sig här? S. 55: Conrad Dietericus
var tysk, icke svensk. S. 55: Anonymi dilucidationes uberiores.. . (Holmiæ
1738; 2 senare uppl.) har säkerligen falsk tryckort och är icke ett svenskt
arbete. S. 64: Ernestus(!), J. A., av vilken två böcker upptas efter
Hammarsköld, är identisk med den kände tyske filologen Ernesti. S. 74:
Försök till svar uppå den frågan: hvarföre är människan kommen i verlden?
(Stockh. 1768) är en översättning av C. E. Wadenstierna. S. 154: M. D.
Omeis(ius), vars Compendium ethicum, methodo synthetica (Gothoburgi 1744)
förtecknas, medan den svenska översättningen (Stockh. 1735) uteglömts, var
icke svensk. S. 160: Hwars och ens plicht. . . ([Stockh.] 1699) är en
översättning från engelskan av J. G. Werwing. S. 162: Adam Rechenberg(ius)
var tysk, icke svensk. S. 181: J. Scharf (ius) likaledes. Hans Elementa r het o
-rices et logices har förtecknats otillfredsställande. S. 186: Josua Schwartz,
av vilken en skrift mot Pufendorf kommit med, var också tysk. S. 192:
Sparfwenfeldt, J. G., Enchiridion.. . (Stockh. 1696) är en översättning efter
F. Quarles’ engelska original. S. 210: Tractatus de officiis hominis.. . (Stockh.
1741) har likaledes översatts från engelskan. S. 218: Chr. Weisius (Weise)
var icke svensk utan tysk. S. 235: Om åtrån att förvärfva ett odödligt namn
samt dess orsaker och verkan (Stockh. 1768) är en översättning efter J. A. J.
Céruttis franska original av K. Leijonhufvud. — Tvivlen på D. G. v.
Ekendahls nationalitet äro onödiga (se Nord. familjebok), medan ett stort
frågetecken får sättas vid Hugo Söderström, som har blivit gjord till svensk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
