Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70 RECENSIONER
Milkau valt en likartad utgivningsform, hade det också blivit möjligt för
enskilda biblioteksmän, för vilka handboken i främsta rummet väl är avsedd,
att förvärva densamma. Som det nu är och med ett pris på 80 mark för
första delen, kunna endast större bibliotek tänka på att köpa den.
Därigenom blir dess användbarhet starkt begränsad, och det är verkligen skada.
Frågan om vilket kunskapsstoff en bibliotekshandbok skall innehålla,
torde aldrig kunna definitivt lösas, huru ofta den än ventileras. Om vissa
centrala ämnesgruppers behandling — hit räknas allt som har direkt
sammanhang med böckerna och biblioteken — har enighet förefunnits, medan
däremot meningarna varit ganska delade om vissa mera periferiska ämnens
medtagande eller uteslutning. Det bör därför icke förvåna, att Milkau gått
utöver den vanliga ramen och i sin handbok medtagit åtskilligt
kunskapsstoff, som icke förekommer i andra moderna handböcker. Första kapitlet
utgöres av en av förutvarande generaldirektorn för statsbiblioteket i Bayern
Hans Schnorr von Carolsfeld författad redogörelse för »Die Sprachen
und ihre Zusammenhänge». Att en dylik översikt är både nyttig och
lärorik, kan ingen bestrida, men näppeligen väntar man att finna den i en
bibliotekshandbok, även om den kan sägas tjäna såsom inledning till det
följande långa, 122 sidor omfattande kapitlet »Die Schrift und ihre
Entwicklung», av chefen för universitetsbiblioteket i Münster Aloys Börner. Tar
man med i en handbok av här ifrågavarande art en överblick över språkens
och språkgruppernas inbördes släktskap, varför då lämna å sido delar av
andra vetenskaper, t. ex. de historiska hjälpvetenskaperna? Däremot synes
det mig välmotiverat att, såsom Schnorr von Carolsfeld gjort, behandla det
för biblioteksmannen ytterst viktiga spörsmålet om transkription. Det hade
säkerligen icke skadat, om författaren ansett sig kunna vara något
utförligare, då metoderna och principerna för transkription mera sällan bliva
ingående behandlade i den bibliotekstekniska litteraturen. En annan nyhet
bland bidragen i Milkaus Handbuch är det fjärde kapitlet »Allgemeine
Handschriftenkunde» av överbibliotekarien vid Landesbibliothek i Stuttgart Karl
Löffler. I detta bidrag, som utomordentligt väl försvarar sin plats i en
bibliotekshandbok, behandlar författaren på ett femtiotal sidor huvudsakligen
mera kända handskriftssamlingars och enstaka handskrifters vandringar från
ett bibliotek till ett annat, förtecknar de tyska bibliotek, som äga mera
betydande handskriftssamlingar, och den därtill hörande litteraturen samt anför
i detta sammanhang de viktigaste tryckta handskriftskatalogerna. Som en
avslutning på det innehållsrika kapitlet följer en redogörelse för
handskrifts-facsimil med förteckning på de i Leidener- och Vaticanaserierna (»Codices
graeci et latini photographiée depicti» och »Codices e Vaticanis selecti
photo-typice expressi») avbildade handskrifterna, vidare redogörelse för
palim-psester, palimpsestfotografering samt handskriftsförfalskningar. I sammanhang
med detta handskriftskapitel torde det vara lämpligt att omnämna det
omfångsrika, över 100 sidor omfattande, synnerligen intressanta, väldisponerade
och välillustrerade kapitlet »Die Buchmalerei» av bibliotekarien vid Preus-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
