Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SMÄRRE LITURGISKA BIDRAG
Av
TONI SCHMID, Stockholm
III.
Norska helgon i svenska Cistercienserkloster.
ETT LANDS GEOGRAFISKA LÄGE brukar i viss mån återspeglas
i den kyrkliga liturgien. Grannländernas festbruk och helgonlängd
återgå i större eller mindre utsträckning. Det är ej sällan
märkbart redan på ett tidigt utvecklingsstadium och där ett grannland i sin
utveckling hunnit längre än det egna.
Ehuru även de politiska gränserna spela en icke obetydlig roll,
sammanfalla de liturgiska områdena dock i regel med indelningen i stift
respektive i ärkestift. Detta gäller visserligen icke obetingat. Det har funnits
något, som man skulle kunna kalla liturgiska enklaver. De främsta men
långt ifrån de enda bland dem voro klostren. De följde sin ordens liturgi
och de firade de helgon som under tidens lopp vunnit ingång i ordens
helgonlängd. En klosterstiftelse tog dessutom också intryck av sin
omgivning. Detta har i en uppsats i samma häfte av denna tidskrift visats för
Johanniterklostret i Eskilstuna i Strängnäs stift. Det är ett exempel på, hur
icke endast stiftets och landets helgon återgå i klosterlängden. Även
klostrets tidigare historia har lämnat spår. Festraden har bevarat minnet av
det gamla sambandet med Danmark. På så sätt kan i vissa fall även den
senmedeltida klosterliturgien röja utvecklingens gång.
I det följande skall en fragmentariskt cisterciensercodex granskas, av
vilken blad återfunnits bland räkenskapsomslagen i Kammararkivet.
Resterna utgöras hittills av fyra pergamentsblad i mindre folioformat; de ha
använts som omslag kring räkenskaper för Dalarna och Bergslagen.1
1 Ett omslag, bestående av 2 sammanhängande blad, förvaras nu i Kungl. bibi. i
Stockholm (A 103 g I). De båda andra bladen, som äro svårt brandskadade, förvaras i
särskild kartong i Kammararkivet (Småland 1546:10).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
