Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
118 TONI SCHMID
Bladen (30x20 72 resp. 21 VaXl4) upptaga psalmer med versikler och
kollekt, hymner och en fullständig litania, allt skrivet i en jämn och vacker
1400-talsminuskel. Initialerna äro utförda i rött, grönt och blått; vid
orneringen har även gult använts. Rött, grönt och blått äro cisterciensernas
färger. Alla rubriker äro skrivna med rött.
Bland hymnerna förekommer: De sancto Bernardo (ad compl.): Fit
paradysi ianua etc. Efter litanian bedjes bland annat »Ut loca nostra et
omnes habitantes in eis visitare et conservare digneris Te etc.» och
omedelbart därefter »Ut regularibus disciplinis nos instruere digneris Te etc». Här
åsyftas loca med regulär disciplin — kloster. Men det är litanian som
intresserar mest. Den är ganska kort och exklusiv. Icke ens alla apostlar
namngivas. De många upptagna cistercienserhelgonen ställa
ordenstillhörigheten utom all fråga. Förutom Benedikt av Nursia och Bernhard av
Clairvaux finnas bland bekännare: Robert, Vilhelm, Edmund, Malakias och
Petras (de Tarentaise). Varken listan över martyrer eller den över
bekännare omfattar något nordiskt helgon.1 Man blir nästan förbryllad, när man
vänder bladet och läser efter fem allmänt dyrkade kvinnliga helgon: Sancta
Birgitta ora pro nobis, Sancta Elena ora pro nobis, Sancta Sunniva cum
sodalibus tuis orate pro nobis. — Stavningen och ordningsföljden synes
gottgöra, att samtliga dessa tre helgon tillhöra Norden: Birgitta, Elin från
Skövde och Sunniva.
I vilket nordiskt Cistercienserkloster har man läst denna litania? — Det
må genast sägas, att någon absolut säkerhet icke står att vinna; vårt
jämförelsematerial är för litet. Endast en viss grad av sannolikhet kan uppnås.
För klostret i fråga måste helgonen Birgitta, Elena och Sunniva betytt
särskilt mycket, mera än något annat nordiskt helgon.2 Birgittas
personliga förbindelser med Alvastra och Riseberga Cistercienserkloster lämna en
bakgrund för hennes dyrkan inom denna orden. Den kan icke förvåna
någonstans i Norden, ehuru man ju givetvis närmast tänker på Sverige.
Efter Birgitta åkallas Elena, före Sunniva. Även detta tyder på Sverige.
Nog var Skövdehelgonet känt även utanför landet, men någon speciell
uppmärksamhet har man efter allt att döma eljest icke ägnat henne under
medeltiden.3 Återstår Sunniva, Bergens patrona, Hon förekommer vid slutet
av medeltiden förutom i Norge även i Sverige (Skara) och i Finland — det
1 Vilhelm är med största sannolikhet ärkebiskopen i Bourges.
2 Givetvis är därmed icke sagt, att man icke skulle ha dyrkat även andra nordiska
helgon, t. ex. Olav. För Olavsdyrkan även utanför Norge hänvisas till O. Kolsruds
förestående arbete om Olav den helige.
3 Se T. Schmid, Den hel. Sigfrid, exkurs 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
