Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Benzo Albensis och Johannes Trithemius. Av Axel Nelson, Uppsala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
AXEL NELSON
att han icke ur någon annan källa än litteraturförteckningen hos Galvaneus
Flamma kände till »Chronicä Benzonis Episcopi Albanensis». Benzelius
hade sig icke bekant någon författare alls, som visat sig äga kännedom om
den nyupptäckte krönikeskrivaren Benzo, och säger sig icke ha funnit honom
omnämnd i de mest välförsedda biblioteks kataloger (se ovan s. 15). Arpe
säger också, att ingen skriftställare omnämnt Benzo. De bägge första
edito-rerna Men eke och von Ludewig ha lika litet som den senaste utgivaren
K. Pertz anfört någon äldre källa, där Benzos skrift varit omnämnd eller
citerad. Stenzel1 säger uttryckligen: »Nirgends habe ich Veranlassung gefunden
zu glauben, dass Benzols Werk einem anderen Schriftsteller im Mittelalter
bekannt gewesen ware». Varken H. Lehmgrübner eller E. Steindorff (i
hans viktiga anmälan2 av Lehmgrtibners arbete) eller G. Meyer von Knonau3
eller M. Manitius4 hava haft något att i detta hänseende tillägga.
Och dock är det så, att Benzos skrift var känd och citerad av en
senmedeltida författare, vars ifrågavarande arbete föreligger tryckt sedan snart
tvåhundrafemtio år och vilken själv bevisligen ägt en Benzohandskrift.
Denne författare är Johannes Trithemius.5
Under sin Sponheimtid författade Johannes Trithemius en krönika över
Hirsauklostrets historia; denna, som var avsedd att sträcka sig från klostrets
grundläggning fram till författarens egen tid, blev emellertid icke
färdigskriven längre än t. o. m. år 1370. Denna utarbetning blev icke
överlämnad till Hirsauklostret, och den av Johannes Trithemius själv verkställda
renskriften stannade i Sponheim6. Ar 1505 inträffade i Johannes Trithemius’
liv den stora omvälvning, som tvang honom att lämna sin abbotställning i
Sponheim och följande år mottaga enahanda post i S:t Jakobsklostret i
Wurzburg. Även på sin nya verksamhetsplats fortsatte Johannes Trithemius sitt
1 Stenzel, a. a., s. 90.
2 E. Steindorff i: Göüingische gelehrte Anzeigen, 1888, s. 593—605.
n G. Meyer von Knonau, Jahrbücher des Deutschen Reiches unier Heinrich IV. und
Heinrich V, Bd 1—5 (Leipzig 1890-1904).
4 M. Manitius, Geschichte der lateinischen Litteratur des Mittelalters, Bd 3 (München
1931), s. 454-457.
5 Ehuru den berömde Sponheim- (sedermera Wurzburg-) abboten själv alltid skrev
sig Ioannes Tritemius (så även i den av honom egenhändigt skrivna Uppsalahandskriften
C IV), behålles i denna uppsats den traditionella skrivningen Johannes Trithemius. — Om
Johannes Trithemius finnes en mycket stor litteratur. Den äldre litteraturen (utökad med
egna forskningar) är sammanfattad av I. Silbernagl, Johannes Trithemius. Eine
Monographie. 2. Aufl. (Regensburg 1885). Av yngre litteratur må anf öras: F. W. E. Roth, Stud ien
zum Johann Trithemius-Jub eij åhr (1516) 1916 (i: Stud. u. Mitteil. z. Geschichte des
Bene-diktiner-Ordens, Bd 37 [1916 , s. 265 — 301). — En karakteristik av Johannes Trithemius’
verksamhet som historisk förfalskare har senast lämnats av A. Hessel i: Archivför
Urkunden-forschung, Bd 12 (1931), s. 1-5.
6 Enligt Johannes Trithemius’ egen utsago i ett brev av den 14 mars 1507, tryckt i
Opera historica, P. 2, s. 527.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
