Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Recensioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER
Norvegica. Minneskrift til femti-årsdagen for oprettelsen av
Universitetsbibliotekets norske avdeling. 1883 1. jamtar. 1933. Av bibliotekets
tjenestemenn. Oslo 1933. 8°. (8), 276 s.
Festskrift til den norske avdeling ved Universitetsbiblioteket på
femtiårsdagen for loven om avgivelse av trykksaker. 1882. 20. juni. 1932.
Utgitt ved Francis Bull og Roar Tank. Oslo 1932. 8°. 174 s.
(»Privattrykk i 100 eksempl.»)
Kring Universitetsbiblioteket i Oslo har som bekant på senare åren
stått strid. Meningsbrytningarna ha dock egentligen aldrig gällt annat än
institutionens namn samt dess administrativa förbindelse med universitetet.
Bibliotekets inre organisation har förvisso icke blivit antastad. Riktlinjerna
för dess verksamhet ha ej heller berörts av diskussionen. Att
»universitetsbibliotek» numera icke är den adekvata benämning det en gång varit, måste
medgivas även av dem som motsätta sig en namnändring. Till den
ursprungligen allt dominerande uppgiften att tjäna universitetet har ju kommit en
annan ej mindre maktpåliggande och betydelsefull: nationalbibliotekets.
Nationalbibliotekets idé var visserligen aldrig helt främmande varken
för biblioteket självt eller för universitets- och statsmyndigheterna. Namnet
nationalbibliotek figurerar t. o. m. redan under de första åren icke sällan i
skrivelser. Men det skulle dröja länge, innan den nationella uppgiften vann
erkännande såsom en institutionens andra huvuduppgift. Den nationella
självkänslan slumrade ju annars ingalunda i Norge på den tiden, men den
fick sent grepp om biblioteket. Utvecklingen gick icke ens stadigt och utan
avbrott framåt. Ett stort steg tillbaka togs år 1839, då med den nya
hantverkslagens antagande de förut gällande (ehuru aldrig med någon större
effektivitet tillämpade) bestämmelserna om rätt för biblioteket till fria
arkivexemplar trädde ur kraft, och detta utan att dess ledare tyckas ha
omedelbart observerat förändringen. Nu följde den mörka period, en hel
mansålder, då »biblioteket lot alle nasjonale aspirasjoner färe og noiedes med et
provinsielt universitetsbiblioteks småstadsidyll» (W. Munthe i hans bekanta
»utredning» av år 1925). Det ljusnade dock, sakta men säkert. P.
Botten-Hansen, som var chef 1864—69, umgicks med planer på en »norsk avdeling»,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
