Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Recensioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
120
RECENSIONER
och efterträdaren, den kände historikern Ludvig L. Daae, inlade betydande
förtjänst om det nationella bokbeståndets förkovran. Den senare sökte bl. a.
få till stånd frivillig leverans av alla tidningar och hade härutinnan en viss
framgång. Om återinförande av den lagstadgade leveransplikten var ieke
på allvar tal, förrän den dådkraftige A. C. Drolsum år 1876 fattade rodret.
Honom lyckades det, tack vare en beundransvärd klokhet och smidighet, att
driva igenom den lag, vars 50-årsjubileum nyligen kunde firas. Härmed
uppfylldes ett ofrånkomligt villkor för att biblioteket på allvar skulle kunna
fungera såsom nationalbibliotek. Ett annat villkor ansåg Drolsum vara
upprättandet av »Norske avdeling». Den började också sin verksamhet samma
dag som lagen om arkivexemplar trädde i kraft.
Tvenne 50-årsminnen kunde sålunda på en gång högtidlighållas. Men
de tu voro ett: 50-årsminnet av biblioteket såsom verkligt riksbibliotek.
»Dobbel t jubileet» firades med dubbel festskrift. Senast utkom den vars
titel läses först här ovan.
Denna publikation är uteslutande författad av tjänstemän vid
biblioteket. I ett kärnfullt förord, daterat märkesdagen den 1 januari, erinra
författarna om dagens betydelse. Det framhålles bl. a., att även
sammanförandet rent lokalt av den norska litteraturen till en enhet varit av betydelse
för dess insamlande och komplettering, alldeles såsom Drolsum för 50 år
sedan hoppades: »ved saaledes at staa synligt frem for os, vil den træde os
endnu nærmere og blive Gjenstand for en endnu större Opmærksomhed under
vor daglige Gjerning».
Festskriften är »viet biblioteket og den norske litteratur». Denna
dedikation ger en naturlig grund till inledning av dess tretton uppsatser i två
grupper.
Tre uppsatser syssla direkt med biblioteket. Den första och tyngst
vägande av dem är författad av bibliotekets nuvarande chef, W. Munthe,
och ägnad »Norske avdelings forhistorie».
I första delen av universitetsbibliotekets festskrift till universitetets
100-årsjubileum 1911 gav A. C. Drolsum en bred skildring av bibliotekets öden
till 1876, vilket år han övertog chefsposten. Det var hans avsikt att
fortsätta historiken, men därav blev intet, och första delen av 1911 års
festskrift är ofullbordad. Munthes nu föreliggande framställning är delvis tänkt
såsom en fortsättning av Drolsums historik beträffande tiden intill 1883.
Men den ger vida mera.
I ett första avsnitt diskuteras allmänt och principiellt »nasjonale
biblio-teksavdelinger» och deras större eller mindre berättigande i de stora
kulturländerna å ena-sidan, i smärre »sprogsamfund» å den andra. Det redogöres
i korthet för tankens framväxt i de nordiska länderna. Idén föddes som
bekant i Det kongelige Bibliotek i Köbenhavn, redan i slutet av 1700-talet.
Sverige följde efter från omkr. 1840 och Finland från omkr. 1845. Nästa
avdelning handlar om »avleveringsplikten» i allmänhet och dess olika
former från den äldsta, »censurexemplaret», nedtill sådan »frivillig pliktavle ve-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
