Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från bok- och biblioteksvärlden - Örebro. Stads- o. länsbiblioteket - Sveriges allmänna biblioteksförening. Av Nils Gobom - Ur tidskrifter m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÅN BOK- OCH BIBLIOTEKSVÄRLDEN
151
lingar nu blivit överflyttade från att förut hava
varit inrymda i slottets biblioteks- och sessionsrum.
En förteckning på samfundets styrelse och gåvor
till detsamma avslutar meddelandet.
Sveriges allmänna biblioteksförening.
Föreningens tjugonde årsmöte hölls å stifts- och
landsbiblioteket i Linköping den 18—19 juni och
bevistades av ett 70-tal medlemmar. Mötet öppnades
av föreningens ordförande förste
bibliotekskonsulenten K. Tynell. Första dagens program upptog
diskussion om »vandringsbiblioteksverksambeten»,
inledd av centralbibliotekarien N. Genell, Göteborg,
redogörelse för centralbibliotekens »utländska
vandringsbibliotek» av centralbibliotekarien H.
’Wiesland er, Halmstad, samt demonstration av stifts- och
landsbiblioteket. Andra dagens förhandlingar
koncentrerades kring frågan om »folkbiblioteken och
statsunderstöden» med föredrag av
centralbibliotekarien F. Nosslin, Malmö, och kassören i Arbetarnes
bildningsförbund M. Andersson, Stockholm. En
diskussion om biblioteksföreningens tryckta
katalogkort inleddes av bibliotekskonsulenten H. Küntzel.
I övrigt förekommo stadgeenliga
föreningsangelägenheter samt redogörelse för folkbibliotekens
verksamhet sedan senaste årsmötet av K. Tynell.
På styrelsens förslag kallades till föreningens
hedersledamöter överbibliotekarien A. Grape,
Uppsala, och stadsbibliotekarien Fr. Hjelmqvist,
Stockholm. Avgående styrelseledamöter och suppleanter
samt revisorerna omvaldes; till vice ordförande
utsåg styrelsen förste bibliotekarien C. J. Efvergren,
Stockholm, och till sekreterare centralbibliotekarien
Nosslin. — Första dagen voro mötesdeltagarna
gäster vid en av Linköpings stad anordnad supé,
andra dagen avslutades samvaron med en utflykt
till Sturefors slott. N. G-m.
Bibliografier, ur tidskrifter.
Av Svensk historisk bibliografi utg. av Svenska
historiska föreningen genom P. Elf strand har
femtiofjärde årgången, omfattande år 1933 (97 s.), utsänts
med h. 2 av innevarande årgång av Historisk
tids-skrift.
Svenska litteratursällskapets tidskrift Samlaren
utgives från och med detta år i två häften, av vilka
det första nyligen utsänts. I detsamma ingår den av
N. Afzelius bearbetade Svensk litteraturhistorisk
bibliografi, ûr 51, omfattande år 1932 (47 s.).
I Statsvetenskaplig tidskrift, 1934: h. 3, har B. G.
Cederström offentliggjort en översikt över
Statsvetenskaplig litteratur 1933 (54 s. 8°).
Bibliotekarien vid Science Museum, London, H.
P. Spratt har i tredje häftet av The Library
Quar-terly (s. 467—486) nedskrivit några »Notes on some
scientif ic and technical libraries of northern Europe»
från en nyligen företagen resa, som också sträckt sig
till Skandinavien. I Köpenhamn har han besökt
Industriforeningens Bibliotek, Universitetsbiblioteket,
Kgl. Veterinær- og Lanbohøjskolens Bibliotek,
Teknisk Bibliotek, Frederiksberg Kommunebiblioteker,
i Stockholm Tekniska högskolans bibliotek, Kungl,
biblioteket och Stadsbiblioteket samt i Oslo
Universitetsbiblioteket.
Amanuensen vid Nordiska museet Gösta
Berg har i Nordiska museets och Skansens
årsbok Fataburen 1934, s. 29- 46,
offentliggjort några iakttagelser om »Olaus Magnus
bilder ur de nordiska folkens liv *. Berg har
nämligen funnit, att några av de träsnitt, som
pryda originalupplagan av Historia de
gen-tibus septentrionalibus (Rom 1555), gå
tillbaka på träsnitt, som åren 1529-30 utförts
av Hans Holbein d. y. för en i Lyon år
1538 tryckt upplaga av Gamla testamentet,
vilka sedan återkomma i flera andra bibel
editioner. Om träsnitten äro utförda av Olaus
Magnus själv eller av en, troligen italiensk,
konstnär, som arbetat efter hans utkast eller
anvisningar, har ännu ej kunnat avgöras.
Bergs uppsats är emellertid ett första steg i
riktning mot en ännu icke företagen
undersökning av dessa för seder och bruk i
Norden vid 1500-talets början så viktiga
bilder.
I samma årsbok (s. 83—100) behandlar B.
Bengtsson »Det svenska kistebrevet. Dess
framställningssätt och uttrycksmedel)
företrädesvis ur teknisk synpunkt. Den förste
boktryckare, som i större skala fabricerade
kistebrev i Sverige, var C. G. Berling i Lund
på 1760-talet. Stora kistebrevsfabrikanter
voro senare firmorna J. P. Lundström och
N. E. Lundström i Jönköping. Dessutom
levde flera mindre boktryckare i småstäderna
på att kopiera de större boktryckarnas
kistebrev såväl vad text som stock beträffar. På
1850-talet börjar kistebrevets dekadens. I
Nordiska museet förvaras talrika
originalstockar till kistebrev, som verka synnerligen
primitiva såväl vad materialet som
utförandet beträffar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
