Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Carl Björkbom: Biblioteksfotografering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
handskriftsfotograferingen på sitt program (Congrès international pour la réproduction des
manuscrits).[1] Av stor betydelse för biblioteksfotograferingen, liksom för den
tillämpade fotografin överhuvud, var den stora internationella
fotografiutställningen i Dresden 1909. Denna föranledde bl. a. utgivandet av det
omfattande samlingsverket Angewandte Photographie in Wissenschaft und
Technik (4 delar, Berlin 1911), under redaktion av K. W. Wolf-Czapek, där
avdelningen behandlande fotograferingen och biblioteken är författad av P.
Marc. 1909 kunde O. Mente konstatera, att de flesta större bibliotek och
arkiv hade egna fotografiateljéer samt att »die Kenntnis der photographischen
Methoden gilt schon jetzt als eine wünschenswerte Ergänzung der
archivalischen Ausbildung».[2] På bibliotekskurserna i Leipzig 1915 gavs också
undervisning i fotografering.[3]
Detta stora intresse avspeglas även i en del handledningar för
fotografering av böcker och handskrifter, som utkommo under 1900-talets första
decennier. Utom det ovan nämnda samlingsverket bör därvid i första hand
framhållas K. Krumbacher, Die Photographie im Dienste der
Geisteswissenschaften (i: Neue Jahrbücher für das klassische Altertum 17 (1905), s.
601—659, även utgiven separat), som utgör den mest omfattande behandlingen
av hithörande frågor. Vidare böra nämnas R. Kögel, Die Photographie
historischer Dokumente (Leipzig 1914; = Zentralblatt für Bibliothekswesen.
Beiheft 44) och samme författares Richtlinien zur Beschaffung von
photographischer Apparaten für Bibliotheken (i: Zentralblatt für Bibliothekswesen,
35, 1918, s. 119—123), samt det nedan not. 2 citerade arbetet av O. Mente
och A. Warschauer, resultatet av ett samarbete mellan fotokemiska
laboratoriet vid Tekniska högskolan i Charlottenburg och statsarkivet i Posen.
Fotograferingen har sin betydelse i första hand för att skaffa forskarna
trogna avbildningar av urkunder och dokument. Det är i detta
sammanhang betecknande, att L. Traube i sin framställning av paleografiens historia
om den nyaste perioden använder uttrycket »die Zeitalter der Photographie».[4]
Fotograferingen har emellertid även stort värde för dechiffreringen av
svårtydda handskrifter, särskilt palimpsester. Föregångsmännen inom
palimpsestfotograferingen voro professorn i romersk rätt vid universitetet i Heidelberg
O. Gradenitz och professorn i fysik vid universitetet i Breslau E. Pringsheim.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
