Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Carl Björkbom: Biblioteksfotografering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Arbetet har sedan fortsatts i första hand av R. Kögel och P. Alban Dold
OSB, den förste föreståndare för palimpsestinstitutet vid klostret Wessobrunn,
den senare för motsvarande institut vid klostret Beuron, samt G. Kögel,
professor vid Tekniska högskolan i Karlsruhe.[1]
En sammanställning av fotograferingsmöjligheterna vid olika bibliotek
utgavs 1922 på officiellt initiativ i England, Photographs of manuscripts.
Reports from His Majesty’s representatives abroad respecting facilities for
obtaining photographs of manuscripts in public libraries in certain foreign
countries.
Den fotografering, det ovan varit fråga om, skiljer sig på intet sätt från
varje annan, med undantag naturligtvis för palimpsestfotograferingen. Det
vanliga förfaringssättet måste emellertid bli tämligen dyrbart på grund av
priset på plåtar och film, särskilt när det gällt att fotografiskt kopiera mera
omfångsrika handskrifter och böcker.
Av största betydelse för utvecklingen av fotografiens användning inom
biblioteken var därför uppfinningen av den, efter en känd apparattyp
benämnda, fotostatmetoden (även kallad kontophot, rotograph, camerograph).
Härvid sker fotograferingen icke på plåt eller film utan direkt på papper,
varvid bilden omvändes med hjälp av ett reflexionsprisma. Resultatet blir
då en vit bild på svart botten. För vanliga forskningsbehov kan en dylik
negativ kopia vara fullt tillfredsställande, ja, ofta kan en handskrift vara
lättare att läsa i negativ än i positiv kopia. Å andra sidan är läsandet av
en negativ skrift jämsides med en positiv (t. ex. vid ederingsarbete, då en
handskrift i fotostatkopia skall jämföras med en tryckt text, eller vid
korrekturläsning) mycket ansträngande för ögonen. Behöver man en positiv kopia,
kan man emellertid fotografera den negativa kopian på nytt.
Genom detta förfarande nedbringas kostnaderna för fotograferingen
högst betydligt och i allmänhet torde priset på en fotostatkopia vara endast
ungefär en femtedel av priset på en i samma skala tagen fotografi.
Fotostatmetoden uppfanns av René Graffin, professor vid Institut
catholique i Paris och utgivare av Patrologia orientalis, som på världsutställningen
i Paris 1900 utställde en samling fotostatkopior av syriska manuskript. En
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
