Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Carl Björkbom: Biblioteksfotografering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
något skiljaktig metod utarbetades senare i Tyskland av professor
Wiedemann, som i stället för reflexionsprismat begagnade en spegel ställd i 45
graders vinkel.[1]
Fotostatmetoden väckte ett stort intresse inom biblioteksvärlden och
bland forskarna. 1906 gjorde den ovan omnämnde dr P. Marc en
forskningsresa till Atosklostret för att fotografera där befintliga handskrifter. Han
gjorde på 22 dagar icke mindre än 1,300 fotografiska reproduktioner, de
flesta fotostatkopior. 1910 lät Kungl. biblioteket i Stockholm Generalstabens
litografiska anstalt utföra en reproduktion »enligt "Wiedemanns metod» av
en Stiernhielmshandskrift, tillhörig Königl. Bibliothek i Hannover.[2]
Graffin hade redan tidigt erhållit tillstånd att i Bibliothèque Nationale’s
fotografiska ateljé utföra fotostatkopior, men det första bibliotek, som
anskaffade en egen fotostatateljé, var Vaticanabiblioteket i Rom, där denna
metod användes för Dom Quentins omfattande arbeten för
Vulgata-kommissionen.[3] Preussische Staatsbibliothek inrättade egen ateljé 1910, Kungl.
biblioteket i Stockholm 1920. Numera finnas fotostatateljéer i alla större bibliotek.
Betydelsen av ett dylikt prisbilligt kopieringsförfarande är naturligtvis
mycket stor. En forskare kan därigenom skaffa sig kopior av handskrifter
för ett pris, som mycket understiger kostnaderna för ett manuellt avskrivande,
särskilt om handskrifterna befinna sig på främmande ort. Även för
kopiering av tryckalster har metoden stor betydelse, dock i första hand, när det
gäller arbeten av mindre omfång, tidskrifts- och tidningsuppsatser.
Biblioteken själva begagna sig även av fotostatmetoden för att komplettera sitt
bokbestånd, antingen det gäller hela skrifter eller kompletterandet av
defekta exemplar. Kungl. biblioteket i Stockholm har på detta sätt
kompletterat sin samling av äldre svenska tryck.
Även för reproduktion i flera exemplar kunna fotostatkopiorna ha
sitt värde. Särskilt gäller detta utgåvor i mindre antal exemplar av
handskrifter eller tryckta böcker, avfattade i ett ovanligt skriftsystem, som skulle
erfordrat gjutning av särskilda typer eller i varje fall specialutbildad
sättarpersonal. Vid den internationella bibliotekskongressen i Chicago 1933
meddelade den kinesiske delegaten, att kinesiska regeringen påbörjat utgivandet
av en fotostatupplaga av de gamla kejserliga handskrifterna Su K’u Chuan
Shu (345 arbeten i tillsammans 34,275 »volymer»).[4] Vid större upplagor är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
