Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TECKENSPRÅKET I VADSTENA KLOSTER
Av
AXEL NELSON, Uppsala
y^TT ÅTBÖRDSSPRÅKET såsom meddelelsemedel åtföljer och ibland
^^A rent av ersätter det talade språket är en iakttagelse, som man har
/ m tillfälle att göra dagligen och stundligen. Det finnes också de,
som anse, att åtbördsspråket är det äldsta språket. Därmed må nu förhålla
sig hur som helst. Säkert är, att hur långt vi än gå tillbaka i tiderna och
hur högt vi än stiga upp eller hur djupt vi än tränga ned i samhällsskikten,
de bägge meddelelsemedlen gå sida vid sida, och det allestädes över hela
jorden.
Det talade och skrivna språkets och språkens historia har sedan mer
än ett århundrade varit föremål för det mest intensiva studium med ständigt
allt mera fullkomnade metoder, och även åtbördsspråket och åtbördsspråken
hava i stor utsträckning tilldragit sig forskningens uppmärksamhet. I upp-
nådda säkra resultat kan naturligtvis åtbördsspråkforskningen icke tala någon
jämförelse med den egentliga språkforskningen; man befinner sig på detta
område ännu i materialsamlingens period.1
Det förefaller, som om åtbördsspråket hos olika folk nått olika grader
av utbildning och användning. Det är alldeles påfallande, att i vår tid åt-
bördsspråket särskilt florerat och florerar bland indianerna i Norra Ame-
1 Antropologerna och etnograferna försumma icke tillfället att vid skildringen av livet
hos primitiva folk eller av egendomliga seder och bruk hos de egentliga kulturfolken ägna
ett kapitel eller mer åt en skildring av deras gester och åtbörder. Några större samman-
fattande och komparativa framställningar av åtbördsspråken finnas ännu icke. Ett över-
siktsarbete av färskt datum är G. Cocchiara, Il linguaggio del gesio (Torino 1932). Det är
ett ganska obetydligt arbete, vars värde huvudsakligen ligger i de synnerligen rikhaltiga
hänvisningarna till den hithörande ofantliga etnografiska litteraturen. Att psykologien är
en av åtbördsspråkforskningens förnämsta hjälpmedel faller av sig självt. En översiktlig
behandling av problemet finner man hos "W. "Wundt, Völkerpsychologie, 3. Aufl., Bd 1: i
(Leipzig 1911), s. 43-257.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
