Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52
RECENSIONER
De historiska hjälp vetenskaperna och de övriga fack, som gränsa till
den egentliga historien och gripa över i densamma, ha givetvis blivit mera
snävt behandlade. Här skulle man ha väntat att möta ett eller annat
arbete, som nu saknas, exempelvis »Handlingar rörande Helga lekamens
gille i Stockholm», 1—8 (1921—30), utg. av I. Collijn (även i KB:s Hand-
lingar, Bil., Ny följd, 2: i—3), med dess stora vikt för medeltidsforskningen.
Likaledes O. Waldes lärdomshistoriskt och bibliografiskt betydelsefulla verk
»Storhetstidens litterära krigsbyten», 1—2 (1916—20). Av den omfångsrika
moderna stadshistoriska litteraturen har författaren på tal om stadsgrun-
dandet under storhetstiden medtagit två av de viktigaste arbetena, nämligen
H. Almquists »Göteborgs historia», 1 (1929), och N. Ahnlunds »Sunds-
valls historia», 1—3 (1921), men nöjer sig för de övriga med att hänvisa
till de bibliografiska översikter, som under namn av »Stadshistorisk revy»
(vilken titel f. ö. icke nämnes) förekomma i flera av de senare årgångarna
av Svenska stadsförbundets tidskrift. Detta må nu vara alldeles tillfyllest,
då det gäller de icke alltför fåtaliga stadshistoriska arbeten, som ha karaktär
av jubileumsskrifter eller rena beskrivningar och ge intryck av att ha till-
kommit i hast, men näppeligen i fråga om så betydelsefulla verk som den
brett lagda »Hälsingborgs historia» under red. av L. M. Bååth, 1—2: 1—2
(1925—34), och »Västerviks historia» av H. Munthe, H. Hansson, F.
Lindberg och L. Dalgren, 1—2 (1933), andra att förtiga. Inom det
brukshistoriska området söker man förgäves efter J. A. Almquists stora
och välbekanta monografier, »Uddeholmsverken» (1899) och »Graninge-
verken» (1909), och Carl Sahlins namn lyser med sin frånvaro. Rättvisligen
bör dock erkännas, att författaren själv kallar sin uppräkning av närings-
historiska arbeten en samling av exempel. »Svenska synodalakter efter
1500-talets ingång», utg. av H. Lundström, 1—2 (1903—11), är ett annat
arbete av vikt, som man saknar, och över huvud synes den vetenskapsgren,
vartill det hör, kyrkohistorien, vara tämligen tillbakasatt. Detsamma gäller
även om rättshistorien. Så t. ex. letar man utan framgång efter A. Holm-
bäcks »Kvarnkommissionerna enligt kungl, breven den 13 april 1697» (1914)
och samme författares »Studier över de svenska allmänningarnas historia»,
1 (1920). Slutligen äro de finländska titlarna tämligen fåtaliga.
Det tvåspaltiga registret, som täcker över hundra sidor, ger en före-
ställning om handbokens grundlighet. Det är alfabetiskt uppställt efter för-
fattare och anonyma uppslagsord. Här och där hade kanske en komplet-
terande hänvisning varit av nöden. Som en ren tillfällighet får det väl be-
traktas, att den olycklige d’Avaux fått sitta emellan även här. Hans namn
återfinnes icke bland författare eller utgivare, utan under Wijnne, där man
i alla händelser icke söker honom i första hand.
Ovan gjorda anmärkningar tjäna närmast till att ytterligare framhäva
den oerhörda svårigheten att få en stor historisk bibliografi fullständig.
För övrigt bör till bokens i början antydda förtjänster läggas ytterligare
en: den är icke blott användbar, nyttig, nödvändig, den är även i hög grad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
