Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER
53
läsbar. Som slutomdöme kan sägas, att med bibliotekarien Brings bok ett
verk av den allra största betydelse införlivats med vår historiska och biblio-
grafiska litteratur.
P. Elfstrand.
A Catalogue of the works of Linnæus (and publications möre immediately
relating thereto) preserved in the Libraries of the British Museum
(Bloomsbury) and the British Museum (Natural History) (South Kens-
ington). Second edition. London 1933. xj, 246, (68) s. 4°. Med 1
portr., 5 facs. 30 sh. Uppl. 1000 ex. jämte 25 numr. ex.
Det är knappast ägnat att förvåna, om den svenske författare, som
oftast och mest utförligt blivit föremål för bibliografernås bemödanden, är
Linné. Omfånget och betydelsen av hans vetenskapliga alstring, det enorma
inflytande han utövat på samtid och eftervärld, förklara tillräckligt de tal-
rika försöken att i bibliografisk form sammanföra och redovisa för hans
arbeten. Redan Linné själv och hans samtida ha känt behovet härav —
frånsett talrikheten av hans egna publikationer blevo hans skrifter ju redan
under hans livstid föremål för eftertryck, översättningar, och bearbetningar
på skilda håll och i en omfattning, som i varje fall aldrig kommit någon
annan svensk författare till del. — Det må i detta sammanhang erinras om
att Linné själv är en av våra första bibliografiska författare. I sitt 1736 i
Amsterdam utkomna lilla arbete Bibliotheca botanica, omfattande ca. 1,000
titlar, visar han sig besitta just några av de egenskaper, som böra utmärka
en sann bibliograf: kringsynthet i literaturen, strävan efter fullständighet
och noggrannhet i uppgifter samt systematisk läggning.
Över Linnés skrifter föreligga från hans egen hand förteckningar både
i tryckta arbeten och bland hans handskrifter. Bland samtida bibliografer
är särskilt att nämna hans store medtävlare Albrecht von Haller, som i
sin monumentala Bibliotheca botanica (1772) under Linnés namn upptager
ca. 200 nummer. Under årtiondena närmast efter Linnés död se arbeten
om honom dagen — av Pulteney i England, Stoever i Tyskland — som
bl. a. innehålla förteckningar över hans skrifter med upplysande anmärk-
ningar. Att i övrigt anföra de talrika tillfällen, då Linnés produktion —
ensam eller i större sammanhang, i sin helhet eller i avseende på särskilda
verk — blivit föremål för bibliografiskt författarskap, kan naturligtvis ej
här komma i fråga.
Av det sagda framgår emellertid, att förarbeten ej saknades, när J. M.
Hulth jubileumsåret 1907 gjorde ett försök till en verkligt kritisk Linné-
bibliografi. Hans bekanta Bibliographia Linnaeana, som då, efter vidlyftiga
förstudier i svenska och utländska bibliotek, utkom med en första volym,
(Partie 1: Livr. 1), har varit banbrytande på området. Tyvärr blev det
honom aldrig möjligt att finna tid att fullfölja sitt verk enligt den upp-
gjorda planen. Vad han gav i denna första volym, var dock det väsent-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
